Natolinjen är den stora, men inte den enda skillnaden

In i Nato, och åter till kärnkraften. Svårsmält för V, och för MP. Men över blockgränsen finns stöd att få, även för Magdalena Andersson

In i Nato, och åter till kärnkraften. Svårsmält för V, och för MP. Men över blockgränsen finns stöd att få, även för Magdalena Andersson

Foto: Claudio Bresciani/TT

Ledare2022-08-25 19:32
Detta är en ledare. Strengnäs Tidning är en liberal tidning.

Inträde i Nato och avsevärd satsning på upprustning. Det är inga nyheter efter besluten i våras, sedan det ryska storkriget mot Ukraina intensifierades.

Men i en jämförelse mellan årets socialdemokratiska valmanifest och upplagorna från tidigare valår är det den allra största förändringen, fast inte den enda.

Det är inte heller en kontroversiell ståndpunkt – på det sättet att den skulle försvåra eller förhindra riksdagsbeslut med bred majoritet över den tidigare blockgränsen. Däremot gör den det mycket svårt med närmare samverkan mellan Socialdemokraterna och Nooshi Dadgostars vänsterparti.

Vad Natofrågan kan betyda i förhållande till Miljöpartiet är mer osäkert. Å ena sidan medverkade det partiet i regeringsställning från 2014 till alla de mycket viktiga beslut om fördjupad Natosamverkan som togs i bred enighet – men mot duon SD och V. Ett av dessa beslut var värdlandsavtalet som Finland och Sverige slöt med Nato mot slutet av Obamaåren, och som bland annat förbättrade möjligheterna att komma till undsättning vid hot eller angrepp mot Estland, Lettland och Litauen.

Denna serie av beslut, liksom att MP anslöt sig till pensionsreformen och började medverka i pensionsarbetsgruppen, tydde på en betydande kursändring inom MP. Det var inte smärtfritt. En mindre del av deras dåvarande riksdagsgrupp klev av – eller fråntogs viktiga uppdrag med utrikespolitisk betydelse.

Å andra sidan har däremot MP i år ställt sig vid sidan om Natobeslutet. Men hur mycket det egentligen betyder av närmande till V i säkerhetspolitiken är osäkert. Det kan snarare vara delar av energi- och miljöpolitiken som gör det omöjligt för MP att delta i en eventuell ny regering under Magdalena Andersson.

Det som står där om kärnkraft och vattenkraft är inlindat – men är välmotiverade, fast för MP svårsmälta, kursändringar. Att Socialdemokraterna nu säger sig gå till val på att bygga ut "elproduktionen av alla slag" är detsamma som att om möjligt vilja satsa också på kärnkraft. Särskilt när det följs av en uttrycklig markering av kärnkraften som "en viktig del av svensk elproduktion ... under lång tid framöver". 

Dessutom har Magdalena Andersson en annan inlindad formulering om att "värna vattenkraften". Den enda reella innebörden av det är att hejda den minskning av vattenkraftverkens kapacitet som riskerar att följa på den inledda omprövningen av äldre vattendomar.

Det starkt nödvändiga påskyndandet av beslutsprocesserna i miljöprövningar, med minskade överklagademöjligheter, är också plågsamt för MP, fastän angeläget för både klimat- och näringspolitik. Detta står inte tydligt i valmanifestet från S. Men skälen till att inte bara V utan sannolikt även MP, stannar utanför regeringen, även med en statsminister från S, är många.

Andra delar av manifestet är en blandning av det som kan underlätta och försvåra samverkan över tidigare blockgränsen. Det är delvis starkt påverkat av önskan att återta väljare från både V och SD.

En del påståenden och ståndpunkter kan förvisso kritiseras. Samtidigt är Natofrågan central, i manifestet och troligen även i regeringsförhandlingar.