Nollräntans tid går mot sitt slut

Ledare 16 december 2021 20:30
Detta är en ledare. Strengnäs Tidning är en liberal tidning.

Priser på energi och byggmateriel har stigit åtskilligt den senaste tiden. Det är dock inte en allmän inflationsspiral – där priser stiger på bred front och  löner på de flesta avtalsområden dras med upp. Där är vi inte.

Inte än i alla fall. Men det är en risk att se upp med, både i Sverige och på andra håll. Efter svackan under den svåraste delen av pandemin är det nu markant konjunkturuppgång.

 

Sysselsättningen är på väg uppåt och arbetslösheten nedåt, i torsdagens färska arbetskraftsundersökning från Statistiska Centralbyrån (SCB). Åtskilliga yrken är bristyrken. En del har varit det i många år. Arbetskraftsbrist är ett samhällsekonomiskt problem av format.  Det kommer rimligen att påverka en del lönerelationer mellan olika yrken.

Men det är inte detsamma som en sådan allmän inflationsspiral som ställde till med stor skada i svensk ekonomi från 70-talet till 90-talet. Att det växande behovet av arbetskraft i äldrevården eller i de nya industrierna i Norrbotten och Västerbotten kommer att påverka lönelägen i yrken och regioner är inte fel. Det kan  vara en ytterligare drivkraft, både för att flytta dit jobben finns och för utbildning till nya yrken.

 

Snabba prisstegringar har inte heller blivit allmänna. I SCB:s statistik för konsumentpriser som kom i tisdags hade den årliga ökningstakten lyft till 3,6 procent. Men det berodde till största delen på energipriser, för både fossila bränslen och för elström. I båda fallen finns viktiga orsaker i världsekonomin eller på europeisk marknad.

Bortsett från energi är konsumentprisernas ökningstakt inte större än den var strax före pandemin, något lägre än två procent per år. För en så viktig varugrupp som livsmedel är den nu endast 1,0 procent. Men vare sig priser eller löner stiger på sådant sätt att det talar för att Riksbanken snarast bör tvärbromsa. Omedelbar, kännbar räntehöjning handlar det inte om.

Men räntehöjning bör konsumenter och företag räkna med för nästa år. I Norge och i Storbritannien kom den nu i veckan. USA:s centralbank förvarnade om en serie höjningar nästa och nästnästa år.

I Sverige skärs Riksbankens stimulanser med obligationsköp ned, och bör ganska snart upphöra helt. Nollränta kan i längden inte höra hemma i ett läge med tillväxt, sjunkande arbetslöshet – och prisstegringar som efter ett tag kan sprida sig mellan ekonomins delar.

 

Ett bättre fokus än att försöka kompensera för och dölja olika prissignaler från världsekonomin är att prioritera det som på ett miljövänligt sätt kan höja utbudet av elström och av insatsvaror för industri och byggande. I båda fallen handlar det då mycket om att investeringsklimat och tillståndsprocesser blir sådana att de kan öka förtroendet.

Även på arbetskraftssidan är utbudet viktigt, med utbildning och möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och att gå vidare med ny kompetens. Arbetskraftsinvandring bör inte förhindras, utan snarare uppmuntras.

Mest oroande i den färska prisstatistiken är att bostadsbyggandet kan bromsas av den drastiska prisstegringen på byggmateriel, med mer än 17 procent på ett år, och långt mer på byggvirke och byggnadsstål.

Effekten har internationella orsaker och kan vara tillfällig. Men den påminner om att andra hinder mot att bygga mer – och gärna billigare – behöver tas bort.


 
 
 
 
 
 
Läs mer!

Insändare: Begränsa momsen på el

Begränsa momsen på el

Insändare: Möjligt att nå klimatmål – trots tuffa ekonomiska tider

Möjligt att nå klimatmål – trots tuffa ekonomiska tider
Visa fler
Ämnen du kan följa