Priser pĂ„ energi och byggmateriel har stigit Ă„tskilligt den senaste tiden. Det Ă€r dock inte en allmĂ€n inflationsspiral â dĂ€r priser stiger pĂ„ bred front och löner pĂ„ de flesta avtalsomrĂ„den dras med upp. DĂ€r Ă€r vi inte.
Inte Àn i alla fall. Men det Àr en risk att se upp med, bÄde i Sverige och pÄ andra hÄll. Efter svackan under den svÄraste delen av pandemin Àr det nu markant konjunkturuppgÄng.
SysselsÀttningen Àr pÄ vÀg uppÄt och arbetslösheten nedÄt, i torsdagens fÀrska arbetskraftsundersökning frÄn Statistiska CentralbyrÄn (SCB). à tskilliga yrken Àr bristyrken. En del har varit det i mÄnga Är. Arbetskraftsbrist Àr ett samhÀllsekonomiskt problem av format. Det kommer rimligen att pÄverka en del lönerelationer mellan olika yrken.
Men det Àr inte detsamma som en sÄdan allmÀn inflationsspiral som stÀllde till med stor skada i svensk ekonomi frÄn 70-talet till 90-talet. Att det vÀxande behovet av arbetskraft i ÀldrevÄrden eller i de nya industrierna i Norrbotten och VÀsterbotten kommer att pÄverka lönelÀgen i yrken och regioner Àr inte fel. Det kan vara en ytterligare drivkraft, bÄde för att flytta dit jobben finns och för utbildning till nya yrken.
Snabba prisstegringar har inte heller blivit allmÀnna. I SCB:s statistik för konsumentpriser som kom i tisdags hade den Ärliga ökningstakten lyft till 3,6 procent. Men det berodde till största delen pÄ energipriser, för bÄde fossila brÀnslen och för elström. I bÄda fallen finns viktiga orsaker i vÀrldsekonomin eller pÄ europeisk marknad.
Bortsett frÄn energi Àr konsumentprisernas ökningstakt inte större Àn den var strax före pandemin, nÄgot lÀgre Àn tvÄ procent per Är. För en sÄ viktig varugrupp som livsmedel Àr den nu endast 1,0 procent. Men vare sig priser eller löner stiger pÄ sÄdant sÀtt att det talar för att Riksbanken snarast bör tvÀrbromsa. Omedelbar, kÀnnbar rÀntehöjning handlar det inte om.
Men rÀntehöjning bör konsumenter och företag rÀkna med för nÀsta Är. I Norge och i Storbritannien kom den nu i veckan. USA:s centralbank förvarnade om en serie höjningar nÀsta och nÀstnÀsta Är.
I Sverige skĂ€rs Riksbankens stimulanser med obligationsköp ned, och bör ganska snart upphöra helt. NollrĂ€nta kan i lĂ€ngden inte höra hemma i ett lĂ€ge med tillvĂ€xt, sjunkande arbetslöshet â och prisstegringar som efter ett tag kan sprida sig mellan ekonomins delar.
Ett bÀttre fokus Àn att försöka kompensera för och dölja olika prissignaler frÄn vÀrldsekonomin Àr att prioritera det som pÄ ett miljövÀnligt sÀtt kan höja utbudet av elström och av insatsvaror för industri och byggande. I bÄda fallen handlar det dÄ mycket om att investeringsklimat och tillstÄndsprocesser blir sÄdana att de kan öka förtroendet.
Ăven pĂ„ arbetskraftssidan Ă€r utbudet viktigt, med utbildning och möjligheter att komma in pĂ„ arbetsmarknaden och att gĂ„ vidare med ny kompetens. Arbetskraftsinvandring bör inte förhindras, utan snarare uppmuntras.
Mest oroande i den fÀrska prisstatistiken Àr att bostadsbyggandet kan bromsas av den drastiska prisstegringen pÄ byggmateriel, med mer Àn 17 procent pÄ ett Är, och lÄngt mer pÄ byggvirke och byggnadsstÄl.
Effekten har internationella orsaker och kan vara tillfĂ€llig. Men den pĂ„minner om att andra hinder mot att bygga mer â och gĂ€rna billigare â behöver tas bort.