Härom veckan presenterade Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) en rapport om en hållbar återstart av Sverige efter pandemin. Flera av förslagen är goda.
En av punkterna handlar om aktivt samarbete med EU, gemensamma ansträngningar ger utdelning för miljön. Också mer resurser till forskning, och pengar för att förbättra den digitala infrastrukturen, finns med på IVA:s lista över förslag. Industrier och transporter måste ställa om sitt bruk av energislag. Fossilberoendet måste brytas, i framtidens energisystem måste det vara mer biobränslen, och el.
Detta tillsammans med växande befolkning och bostadsbyggande innebär att ett ökat elbehov. Det kommer att ställa höga krav på kraftledningsnätet. Upprustning behövs av både stamnät och lokala kraftledningar.
Behovet av upprustningen och problemen med elförsörjningen i Sverige är inte nya. Senast i våras, men också åren innan, har Svenska Kraftnät rapporterat om brister. På debattplats i Dagens Industri 1/7 gör också basindustrins energisamarbete SKGS, ett tänkvärt inlägg om frågan.
Bland annat handlar det om att i söder fasas några kärnkraftverk i ut, medan den mesta vattenkraften finns i norr. Också den växande vindkraften byggs ut där. När el överförs från norr till söder kan flaskhalsar uppstå i stamnätet. I värsta fall kan delar av södra Sverige vid en del tillfällen få för lite el för att balansen i systemet ska klaras utan att elkunder kopplas bort. Importel löser en del, och ännu en liten tid står Ringhals 1 tillgänglig.
Men problematiken kvarstår. Att ställa om för mer lokal elproduktion är ett sätt att något minska risken för akut lokal elbrist. Men också annat behövs. Vindkraft och solkraft är nödvändiga för omställning till en mer klimatneutral tillvaro. Solkraft är en hyfsat förutsägbar produktion av el, dygnets ljusa timmar och årstider går att räkna på. Men det handlar fortfarande om en marginell elproduktion.
Vindkraften är inte lika förutsägbar. Särskilt under vinterns kallaste tider, när elbehovet är som högst, kan vinden stå nästan helt still. När detta händer kan vattenkraften ibland bli otillräcklig för att kunna täcka effektbehovet då vindkraftens andel blivit allt större.
Samtidigt har vindkraftens expansion och sjunkande priser inneburit att den konkurrerar med de energislag som är reglerbara men vars beredskap inte syns i priset. Prissättningen behöver belöna producenter som stärker elsystemets stabilitet och till exempel stöttar upp när vindmöllorna stannar.
Också digitalisering – ett "smartare" elnät – är nödvändig för ett mer flexibelt system där el vid god tillgång kan bygga upp lager av energibärare som vätgas eller värme.