2023 var ett utmanande ekonomiskt år för många kommuner. Eskilstuna är inget undantag. Men när kommunen presenterar sin årsredovisning kan man ändå visa ett överskott på 199 miljoner kronor på sista raden. 

Det innebär dock inte att kommunen har god ekonomi. 

Överskottet kan dels förklaras med att skatteintäkterna och de generella statsbidragen blivit högre än budgeterat. Dels att intäkterna från kommunens markförsäljningar i samband med företagsetableringar blivit högre än beräknat.

Det här är intäkter som brukar hänföras till en dopad kommunekonomi.

Dopningen är i det här sammanhanget inte olaglig. Men det rör intäkter som inte speglar ett normalläge i ekonomin. När marken väl är såld genererar den inte mer intäkter till kommunen. Det är en engångsintäkt. Det går heller inte att räkna med en fortsatt stark utveckling av skatteintäkterna och statsbidragen kommer och går. 

Räknar man bort intäkterna från markförsäljningarna krymper exempelvis kommunens överskott till 10 miljoner kronor förra året. 

Engångsintäkter som dessa bidrar till att göra ekonomin svajig och oförutsägbar. Ena året finns intäkterna andra året är de borta. 

Det är därför inte förvånande att ekonomidirektör Pia Järnkvist konstaterar att ”det ekonomiska läget ser fortsatt utmanande ut” och att kommunen bland annat påverkas av hög inflation och ökade kostnader för pensionsavsättningar och räntor.

Lägg därtill att lågkonjunkturen börjar få effekt på arbetsmarknaden och arbetslösheten förväntas öka främst bland unga och utrikes födda. I Eskilstuna är arbetslösheten redan hög. Enligt Arbetsförmedlingens statistik låg den på 11,2 procent i februari. Motsvarande siffror för Sörmland är 8,9 procent och 6,8 procent för hela riket. 

En högre arbetslöshet kommer att sätta ytterligare press på den kommunala ekonomin, dels i form av minskade skatteintäkter, dels i form av ökade kostnader, exempelvis för försörjningsbidrag. 

I början av förra sommaren framkom det att det saknades 300 miljoner kronor för att Eskilstunas budget skulle gå ihop i år (DS 1/6 2023). När den styrande majoriteten i slutet av oktober lade fram sitt budgetförslag som totalt omfattar drygt 8,2 miljarder kronor hade underskottet förvandlats till ett litet överskott på 40 miljoner kronor.

Men än en gång bygger kalkylen på dopade siffror. Den här gången framför allt i form av en extrautdelning från de kommunala bolagen på 181 miljoner kronor. 

För att snygga till siffrorna ytterligare sänker samtidigt kommunen sitt eget beslutade resultatkrav på 2,5 procent till 0,5 procent. 

Vi pratar inte om det så ofta men även kommuner behöver gå med vinst. Enligt kommunallagen ska budgeten ”upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna.”

Det finns inget krav i lagen att överskottet/vinsten ska uppgå till en viss summa. Men enligt praxis bör den landa på 2 procent. Detta för att det exempelvis ska finnas pengar för att kunna renovera en skola där man har upptäckt mögel eller för att kunna bygga en helt ny skola. 

Vinsten är helt enkelt nödvändig för att kunna upprätthålla välfärden. 

Hur hög vinsten ska vara kan diskuteras. I vissa kommuner räcker det med 2 procent. I kommuner som Eskilstuna med stora investeringsbehov och kostnadsökningar för bland annat räntor behöver kravet vara högre. 

Till tidningen säger Pia Järnkvist att resultatkravet egentligen ska ligga på 2,5 procent över tid för att kommunen ska klara sina investeringar på ett stabilt sätt.

Andra bedömare lär komma fram till andra procentsatser. 

Att kommunen väljer att skruva ned överskottet till 0,5 är dock hur man än vänder och vrider på frågan ett oroväckande tecken.

Eskilstunas invånare behöver förbereda sig. Under ett par år kommer kommunens intäkter inte räcka för alla kostnader som den behöver täcka. Det kommer att bli värre innan det blir bättre igen.