I början av december stod det klart att det saknas 50 miljoner kronor för att grundskolornas budget i Eskilstuna ska gå ihop under 2024. Enligt chefen för chef för barn- och utbildningsförvaltningen Lina Axelsson Kihlblom, åker kommunens budget just nu lite berg- och dalbana. ”Ränteläget gör att kostnaderna ökar för alla kommuner. Pensionskostnaderna peakar också, inte bara i Eskilstuna. Dessutom betalas statsbidragen ut väldigt sent på året. Vi vet inte än hur mycket vi kommer att få”, säger hon till tidningen (7/12).
Det är förklaringar som inte riktigt håller. För, precis som Axelsson Kihlblom understryker, har alla kommuner samma utmaningar. Men de flesta har ändå inte lika stora underskott. Det beror på att det mesta går att räkna på i förhand – även den ungefärliga storleken på statsbidragen.
Den styrande majoriteten (S+M) och förvaltningen borde därför ha insett att budgeten inte skulle gå ihop på ett relativt tidigt stadium. Ändå informerade inte styret oppositionen.
”Vi har suttit och debatterat budget i fullmäktige och det har inte framkommit någon indikation på att det skulle fattas 50 miljoner kronor i grundskolan tre veckor senare”, säger Maria Chergui, Vänsterpartiets gruppledare till tidningen.
Liberalernas gruppledare Camilla Cederlöf och deras ledamot i grundskolenämnden Erika Rydja Sandvik skriver i en debattartikel (14/12) att det är förvånande och under all kritik att underskottet inte togs upp med övriga partier när det blev känt för Socialdemokraterna och Moderaterna.
I en replik (13/12) på en insändare (8/12) skriven av signaturen ”läraren Jens”, skriver kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) och kommunalrådet Jari Puustinen (M) att de självklart tagit höjd för ökade kostnader och inflation så mycket det går. Men skriver de: ”det ligger inga pengar och skvalpar”.
Att det inte finns några pengar över till skolans budget i Eskilstuna är uppenbart. Men frågan som fortfarande inte är besvarad är varför? Som ”läraren Jens” konstaterar i sin insändare är Jansson och Puustinen valda för att leda och göra de prioriteringar som behövs.
Att prioritera och att hantera målkonflikter är svårt – men inte omöjligt.
I Österåkers kommun räknas exempelvis skolans budget upp nästa år med 2,6 procent i grundskolan och 3,4 procent i gymnasiet. Skolorna får full kompensation för löneökningarna och de har inget effektiviseringskrav. Förutom att satsa på skolan sänker kommunen även skatten med 30 öre nästa år. (DS 30/10)
Att jämföra kommuner rakt av är ofta vanskligt. Österåker har inte samma socioekonomiska utmaningar som Eskilstuna. Men den är heller inte full av höginkomsttagare. Det som utmärker Österåker är dock dess politiska ledning, som bestämt sig för att prioritera stenhårt i utgifterna.
Ingen begär att Eskilstuna ska sänka skatten till nästa år, men att hitta tillräckligt med medel till skolan borde inte vara en omöjlighet om styret väljer att prioritera skolan före allt annat.