2020 och 2021 uppvisade de starkaste resultaten i kommunsektorns historia med ett överskott som i genomsnitt uppgick till 3,9 procent. Det är nästan dubbelt så mycket som det mål på 2 procent som satts upp som en tumregel för god ekonomisk hushållning i kommunsektorn. 

Nu ska man inte bara stirra sig blind på överskott. Det är lika viktigt att titta på skuldsidan och där ser inte lika muntert ut. De senaste tio åren har kommunernas låneskulder nästan trefaldigats från cirka 140 miljarder kronor till 411 miljarder. Kommunerna har alltså behövt låna pengar för att finansiera sina investeringar. 

Men hur man än räknar är de ekonomiska sötebrödsdagarna slut. De kommande två åren kommer bli tuffa för kommunerna och i synnerhet för regionerna. Precis som för övriga samhället beror det på: krig i Europa, energikris, hög inflation och stigande räntor. 

Det tillkommer dessutom ytterligare en komplikation för att få ihop budgeten: pensionerna. 

Ett nytt pensionsavtal innebär att kommunerna och regionerna ska betala in 6 procent av lönesumman till pensionen, i stället för 4,5 procent. 

För att de förmånsbestämda pensionerna inte ska urholkas av inflationen räknas de upp med prisbasbeloppet, som under 2023 och 2024 beräknas öka med över 8 procent. Det spär också på pensionsinbetalningarna. 

2022 uppgick kommunerna och regionernas kostnader för pensionerna till 60—70 miljarder kronor. 2023 ökar kostnaderna med 45 miljarder och 2024 med ytterligare 19 miljarder kronor.

P4 Sörmland har nyligen undersökt vad detta kommer att innebära för länets kommuner. Sammantaget behöver kommunerna 2023 öka sina inbetalningar till de anställdas pensioner med drygt 700 miljoner kronor jämfört med förra året. 

De flesta kommunerna väljer, enligt P4, att utnyttja resultatutjämningsreserven. Det ger kommunerna ett litet andrum. Men det så kallade balanskravet gör att pengarna måste återställas inom en treårsperiod. Andra kommuner väljer dock andra vägar att betala för kostnadsökningen.

Eskilstuna som får en beräknad ökning med 300 miljoner kronor tänker finansiera kostnaden med extrautdelningar från kommunala bolag. Det kan fungera vid ett enstaka tillfälle för bolag med god ekonomi, men i längden är det en vansklig finansieringsmetod.

Även de kommunala bolagen påverkas av de ekonomiskt bistrare tiderna – i synnerhet av att kommunsektorns räntekostnader stiger mycket. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) konstaterar i sin Ekonomirapport från december att de kommunala bolagen har en väldigt svag ställning, vilket kommer att innebära att de drar ned på investeringstakten. Att ytterligare försvaga bolagens ekonomi är därför något man bör undvika. 

Då gör Flens kommun, som får en beräknad kostnadsökning på 37 miljoner kronor, ett klokare om än smärtsammare val. De anser sig tvingade till effektiviseringar eller rättare sagt besparingar i samtliga förvaltningar. 

Fler kommuner än Flen kommer att behöva se över sina kostnader, jobba smartare och effektivisera verksamheten där det gå. Alternativet är att hoppas på högre statsbidrag. Men det är alltid bättre att vara mer proaktiv än passiv i sådana här lägen. 

Det gäller att komma ihåg att höga kostnader och kvalitet i välfärden inte per automatik hör ihop. Det går många gånger att sänka kostnader genom att studera hur de som har lägre kostnader och hög kvalitet arbetar. Kommunerna och regionerna kan även hoppas på 2025. Enligt prognoserna, som är väldigt osäkra, innebär detta år en ljusning i den offentliga ekonomin.