En viktig del av uppdraget som politiker är att föra det demokratiska samtalet framåt. Det behövs skarpa sakargument som blottlägger svagheter eller rena fel i andras förslag. Genom att vrida och vända på argumenten och påpeka när de inte håller stärker man demokratin. Att få sina åsikter ifrågasatta är därmed en del av livet som politiker. Men alla politiker klarar inte att göra detta och samtidigt hålla en god ton. Vissa klarar inte ens av något så grundläggande som att kunna skilja på sak och person i debatten.
Den senaste som visat sig oförmögen att hålla en god ton är socialnämndens ordförande i Eskilstuna, Göran Gredfors (M). I ett inlägg på Facebook börjar han med att argumentera mot ett förslag från Europaparlamentarikern Sara Skyttedal (KD) om att legalisera cannabis. Det är inte svårt att hitta goda skäl mot detta förslag. Men Gredfors ägnar inte många rader för att förklara varför Skyttedal har fel i sak. I stället övergår han raskt till ett personangrepp.
I efterhand har han insett att en del av det han skrev kan misstolkas. Han har därför tagit bort sitt inlägg. Han ber också om ursäkt om någon blivit sårad av det han skrivit. Det är dock oklart om han ber om ursäkt till Sara Skyttedal.
När SVT:s reporter frågar Gredfors varför han angriper Skyttedal som person i stället för hennes politiska åsikt säger han att det är något som man får tåla som politiker.
”Det har jag blivit utsatt för oerhört många gånger själv. Jag tål det. Det klarar de flesta,” förklarar han.
Argumentet håller inte. Det är som att säga att man har rätt att mobba andra bara för att man själv har blivit utsatt för mobbing.
För politiker borde det vara självklart att inte sänka sig till samma nivå som andra. I stället borde det vara en ryggmärgsreflex att höja nivån på samtalet. Att bli utsatt för personangrepp är inget man ska behöva tåla bara för att man är politiker och gör sitt jobb.
Hat och hot är tyvärr något som många politiker upplever i sin vardag. Brottsförebyggande rådet (Brå) publicerar vartannat år ” Politikernas trygghetsundersökning”. Den senaste undersökningen visar att var fjärde politiker (26 procent) i kommun- och regionfullmäktige samt i riksdagen utsattes för hot, trakasserier, våld, skadegörelse eller stöld under 2020.
Yngre förtroendevalda blir mer utsatta än äldre. 39 procent av de förtroendevalda under 30 år uppger att de utsattes 2020. Motsvarande siffra för förtroendevalda över 70 år är 13 procent. Kvinnor utsätts i högre grad än män. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är risken för förtroendevalda kvinnor att utsättas för hot, hat och våld 20 procent högre. Bland unga och kvinnor är dessutom risken högre att utsattheten påverkar och ger konsekvenser för det demokratiska uppdraget.
Varje förtroendevald borde därför göra sitt yttersta för att vara ett gott föredöme i det demokratiska samtalet. Visa att man vinner debatten med de bästa argumenten – inte de lägsta och hårdaste personangreppen.