Att bo i en mindre ort eller pÄ landsbygden Àr nÄgot som lockar mÄnga. Men det Àr inte en tillvaro utan utmaningar. SamhÀllsservicen Àr sÀmre, kollektivtrafikens turtÀthet Àr glesare och vardagspusslet Àr inte sÀllan lite svÄrare att fÄ ihop. Fördelarna övervÀger dock nackdelarna.
Men det finns en smÀrtgrÀns. För mÄnga gÄr den nÀr den sista affÀren stÀngt och skolan lÀggs ned.
Det Àr dÄ framtidsoptimism förbyts till frÄgan om vem det Àr som slÀcker sista lyset.
Att förslag om att lÀgga ned skolor dÀrför möts av ilska och frustration Àr dÀrför inte konstigt. Det handlar inte bara om skolans vara eller icke vara utan om den egna framtiden.
Det Àr argumenten som fyller den egna vÄgskÄlen. I den andra lÀggs andra som handlar om skolans kvalitet. Om att erbjuda varenda unge i kommunen en bra utbildning och dÀrmed chansen till en bÀttre framtid.
I Flen gick var fjÀrde elev ut nian i vÄras med sÄ lÄga betyg att de inte hade behörighet att studera vidare pÄ gymnasiets yrkesprogram. Det gör Flen till den kommun i lÀnet med störst andel elever som inte klarar mÄlen.
Bilden Àr inte svartvit, det finns stora skillnader mellan de olika skolorna kommunen. Men faktum kvarstÄr: Skolan i Flen klarar inte sitt kompensatoriska uppdrag. Det vill sÀga skolans skyldighet att skapa förutsÀttningar för alla elever nÄ mÄlen med utbildningen. Detta uppdrag omfattar alla elever oavsett vilken bakgrund de har eller vilka möjligheter de har att tillgodogöra sig undervisningen.
Det gÄr att vÀnda utvecklingen sÄ att fler elever nÄr mÄlen, men detta arbete mÄste utföras samtidigt som medlen till barn-, utbildnings- och kulturnÀmnden minskar och barnen i skolan blir fÀrre.
För att möjliggöra en âen budget som inte sĂ€nker kvalitet eller gĂ„r ut över barn och elever genom minskad barn- och elevpengâ har förvaltningen föreslagit att Tomtebo förskola i Mellösa, Bettna skola, Brogetorp förskola i Flen samt en avdelning pĂ„ SjögĂ„rdens förskola i Flen ska lĂ€ggas ned. Förvaltningen föreslĂ„r Ă€ven att naturvetenskapsprogrammet och samhĂ€llsvetenskapsprogrammet pĂ„ Prins Wilhelmgymnasiet ska avvecklas pĂ„ grund av att eleverna Ă€r för fĂ„. I dag gĂ„r det ungefĂ€r 65 elever pĂ„ de tvĂ„ programmen fördelat pĂ„ tre Ă„rskurser.
NĂ„got beslut har dock Ă€nnu inte fattats. Barn-, utbildnings- och kulturnĂ€mndens ordförande Peter Munter (S) konstaterar att deâ behöver komplettera med faktaunderlag ur fler perspektiv".
Och visst kan man vrida och vÀnda pÄ frÄgan ytterligare varv. Man kan rÀkna pÄ om höga renoveringskostnader för slitna lokaler kan sÀnkas. KartlÀgga var de elever som nu gÄr i de nedlÀggningshotade förskolorna och skolorna kommer att ta vÀgen. Det gÄr Àven att undersöka ifall nÄgon Àr beredd att starta en friskola.
Men det grundlÀggande problemet kvarstÄr. Mindre pengar och fÀrre elever. Ett överskott av lediga platser samtidigt som det finns skolor med stora renoveringsbehov. Och det som det inte gÄr att blunda för: Att alltför mÄnga elever i kommunen inte nÄr skolans mÄl.
Det som krÀvs i Flen Àr modiga politiker som vÄgar tackla de mÄnga och svÄra mÄlkonflikter som finns. För en sak Àr sÀker: Att skjuta pÄ besluten leder inte till bÀttre mÄluppfyllelse. Och varje elev i Flen förtjÀnar chansen att nÄ mÄlen i grundskolan.