Räkna med dyrare vatten i kranen framöver

Rören måste tätas. 25 procent av dricksvattnet som produceras i våra vattenreningsverk når inte fram till slutkonsumenten. Merparten av detta vatten rinner ut i marken.

Rören måste tätas. 25 procent av dricksvattnet som produceras i våra vattenreningsverk når inte fram till slutkonsumenten. Merparten av detta vatten rinner ut i marken.

Foto: CHRISTINE OLSSON / TT

Ledare2023-11-13 18:49
Detta är en ledare. Strengnäs Tidning är en liberal tidning.

Boende på Artistgatan och Aktörgatan i Eskilstuna fick en ofrivillig kurs i krishantering i helgen, när vattnet stängdes av. Orsaken till avstängningen var en "akut vattenläcka” på VA-nätet i Torshälla. Det var varken den första eller sista i år. Det var inte ens den enda läckan i Eskilstuna under helgen. 

Eftersom felet först beräknades vara avhjälpt under måndagen ställdes vattentankar ut på Aktörgatan där de boende fick hämta vatten. 

Eskilstuna är långt ifrån den enda staden som har problem med läckor i sitt VA-nät. Det har nästan alla kommuner i Sverige. 2019 konstaterade konsultbolaget WSP i en rapport att 25 procent av dricksvattnet som produceras i våra vattenreningsverk aldrig når fram till slutkonsumenten. En del av vattnet används för spolning och rengöring samt av räddningstjänsten. Men merparten av vattnet rinner ut i marken. Det har inte blivit bättre sedan dess. Under 2022 rapporterade svenska medier om minst 458 olika vattenläckor.

Det är inte bara vatten som rinner ut på grund av läckor. Det kommer också in bakterier i rören. Så sent som i förra veckan rapporterades det om att dricksvattnet i Visby med omnejd misstänktes vara förorenat med magsjukebakterien Clostridium. De boende uppmanades att koka allt vatten. 

VA-systemet är den infrastruktur som allmänheten anser är viktigast för att samhället ska fungera. Men insikten att systemet är viktigt är inte detsamma som att man också är beredd att betala för det. Enligt WSP:s rapport tycker endast 40 procent av svenskarna att det är en av de viktigaste infrastrukturerna att öka investeringarna i. En orsak till detta är att de allra flesta ändå tycker att systemet fungerar bra. 

Frågan är hur länge de kommer att tycka det. Underhållet av VA-systemet är, som ledarsidan konstaterat tidigare, eftersatt. 

Företrädare för VA-företagen, branschen och konsultföretag som WSP har gång på gång slagit larm om att underhållet och nyinvesteringarna måste öka om vi ska kunna räkna med att ha rent vatten i kranen framöver. 

Det handlar inte om små summor. Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten rör det om ett årligt investeringsbehov på 31 miljarder kronor. I dag ligger den årliga investeringstakten på runt 20 miljarder. Med andra ord skjuter VA-bolagen en tredjedel av underhållet och nyinvesteringarna på framtiden varje år. 

Men det går inte att skjuta dem framför sig hur länge som helst. Det som inte görs nu måste någon annan betala för i framtiden. Vattnet kommer att bli dyrare. 

Frågan är hur mycket vi är villiga att betala för att få rent vatten i kranen.

De boende på Artistgatan och Aktörgatan ger kanske efter några dygns vattenkånkande ett annat svar än de skulle gjort i förra veckan.