På tisdagskvällen röstade Turkiets parlament efter en fyra timmars lång debatt ja till ett svenskt Natomedlemskap. Nu återstår en underskrift av landets president Recep Tayyip Erdoğan som har 15 dagar på sig innan beslutet ska skickas till USA.
Ungern är därmed det enda medlemslandet, vars parlament, inte godkänt ansökan. Processen har dragit ut på tiden, trots att premiärminister Viktor Orbán tidigare sagt att Ungern inte kommer vara det sista landet att ratificera Sveriges ansökan.
Just nu har det ungerska parlamentet vinteruppehåll fram till den 27 januari. Enligt ett utkast som läckt ut i ungersk press finns frågan om det svenska medlemskapet med på dagordningen den 1 mars, vilket skulle innebära att en omröstning tidigast skulle kunna ske den 7 mars.
Men när trycket på Ungern ökar kan processen komma att accelerera, genom att parlamentet kallas in i förtid. Något som det socialdemokratiska oppositionspartiet, MSZP, redan begärde på tisdagsmorgonen.
Än kvarstår dock fler frågetecken än svar kring Ungerns agerande, men Sverige närmar sig dagen för ett Natomedlemskap.
Vad kommer medlemskapet att få för säkerhetspolitiska konsekvenser?
I en skrivelse till regeringen, som SVT tagit del av, beskriver Försvarsmakten den förändrade hotbilden mot Sverige efter inträdet i Nato.
Eventuella angrepp från Ryssland anses inte kunna bli lika omfattande som tidigare. På grund av kriget i Ukraina bedöms heller inte Ryssland ha förmåga att genomföra ytterligare offensiva markoperationer de närmaste fem åren.
Hotet är i stället ett annat. Natomedlemskapet anses öka risken ”för påverkansoperationer och andra aktioner under gränsen för väpnat angrepp.” Det kan exempelvis handla om cyberattacker och sabotage mot infrastruktur.
Under natten mellan fredag och lördag drabbades företaget Tietoevrys datacenter av en ransomwareattack, som hackernätverket Akira, med tydliga kopplingar till Ryssland står bakom.
Listan på drabbade företag, kommuner, regioner och myndigheter blir allt längre. I Sörmland har bland annat Mälardalens universitet drabbats.
Det svenska samhället har på kort tid genomgått en omfattande digitalisering. Säkerhetsarbetet har inte hängt med. Det visar både helgens angrepp och tidigare cyberattacker, exempelvis den mot svenska kyrkan i slutet av november förra året. Först i dagarna fick kyrkan åter en fungerade webbsida.
När vi uppmanats att förbereda oss för krig är det detta som det handlar om. Om hur alla delar av samhället måste vara med och rusta sig för – mentalt såväl som i praktiken – för en framtid med fler cyberangrepp.