Pressfrihet och föreningsfrihet blir lika inskränkta i Hongkong som i Kina i stort – senaste tecknet på hur president Xi Jinping i Peking skärper det totalitära greppet. Han har gjort sig till president för obestämd tid framåt, och har gjort slut på den mekanism för tidsbegränsade uppdrag som skulle hindra en återgång till Mao Zedongs mer kejserliga maktmetoder.

Kina har med en ny ”säkerhetslag” ensidigt dragit ett streck över utfästelserna Hongkong fick vid skiftet från brittiskt till kinesiskt styre. Den långa övergångstiden med ”två system, men ett land” har klippts av i förtid.

Andra länder har slutsatser att dra om hur Kina kan se på avtal och internationella spelregler. Företag med verksamhet i Kina eller med kinesiska företag som leverantörer av viktiga komponenter har skäl att på nytt värdera risker och beroendeförhållanden. Mer försiktighet är på sin plats. Ekonomiskt utbyte med Kina är ofta värdefullt för effektiv produktion. Handel bidrar till mer välstånd och mindre fattigdom både i Kina och hos dess handelspartners.

Men kinesiska bolag kan sättas under tryck att bli politiska verktyg för de styrande. Både utsänd personal och lokalanställda i Kina kan drabbas av rättslösheten i repressalier mot oliktänkande. Ett varningstecken är också att ”säkerhetslagen” för Hongkong riktas även mot utländska medborgare. De kan löpa risk att fängslas för vad de sagt och gjort i demokratiska länder. Risken är nu skärpt, men fanns även förr. En svensk medborgare, Gui Minhai, som arbetat i ett bokförlag i Hongkong, är inlåst i Kina efter att ha rövats bort vid ett besök i Thailand.

I den mån de kan ta sig ut kan många Hongkongbor nu försöka få en fristad i fria länder. Vad kan de iskalla flyktingfientliga högervindarna i USA och många europeiska länder då ställa till med?

Står de som tar sig ut ur Hongkong näst i tur att mötas med nollkvoter, volymmål, skärpta gränskontroller och motstånd mot familjeåterförening? I vart fall Taiwan och Storbritannien kan väntas vara mer positivt inställda.

Men en del asylansökningar kan det bli även i Nordeuropa. Det är ännu ett tillfälle för svenska utredare och debattörer att begrunda vad svepande slagord om åtstramningar kan orsaka i verkliga ärenden som gäller enskilda medmänniskor.

Religionsförföljelserna och inspärrandet i läger av någon miljon uigurer i provinsen Xinjiang kritiserades 2019 i FN av 22 demokratiska länder. Bland dem fanns Sverige, men inte USA. Men betydligt fler länder, däribland Ryssland, Egypten och Saudiarabien tog Pekings parti. Denna solidaritet mellan förtryckarstater gör det lättare för Peking att även i Hongkong gå fram utan hänsyn till internationell kritik mot förtryck och rättslöshet.

Även här har Donald Trump gjort skada. När Pekingregeringen 2019 gjorde sig redo att slå ned den demokratiska proteströrelsen i Hong Kong sade Trump det var en intern kinesisk fråga, och att Peking inte behövde råd från honom. Nu ser vi vad han med sin hållningslöshet underlättade.