Regimen i Venezuela biter sig fast trots stort missnöje

Oppositionsledaren Maria Corina Machado hindrades från att ställa upp i presidentvalet i Venzuela

Oppositionsledaren Maria Corina Machado hindrades från att ställa upp i presidentvalet i Venzuela

Foto: Ariana Cubillos

Ledare2024-07-30 15:35
Detta är en ledare. Strengnäs Tidning är en liberal tidning.

Opinionsmätningar pekade på en klar seger för oppositionen i presidentvalet i Venezuela. Efter att över sju miljoner människor, en fjärdedel av befolkningen, hade lämnat landet och ekonomin var körd i botten tydde mycket på att även många tidigare anhängare av den vänsterpopulistiska regimen hade tröttnat.

Det sågs som en framgång att inflationen i början av 2024 kröp under 100 procent. En för normala ekonomier mycket hög siffra, men för Venezuela en framgång då landet 2018 hade en inflationstakt på 65 000 procent!!

Den officiella valkommissionen hävdar att president Maduro blev omvald med 51 procent av rösterna, medan oppositionen menar att de vann en klar seger. Det senare är mer i linje med opinionsmätningarna och har fått internationellt stöd.  Regimen har försvårat för oberoende utländska valobservatörer.

Venezuela är ett varnande exempel för hur auktoritära regimer kan behålla makten trots att de kör ekonomin i botten. Den tidigare militären Hugo Chavez fick makten 1999 och höll sig kvar till sin död 2013. Steg för steg ökade den statliga kontrollen, tumskruvarna drogs åt för oppositionen. Venezuela är egentligen ett rikt land med stora oljetillgångar. Chavez utnyttjade oljepengarna för reformer som stärkte hans ställning. Även kommunistregimen på Kuba fick stöd.

Frågetecken kring respekten för valutslag går igen. 2012 omvaldes Chavez som president, den ledande oppositionspolitikern Leopoldo Lopez hindrades från att ställa upp. Nikolas Maduro efterträdde Chavez och vann ett snabbt utlyst presidentval över Henrique Capriles, som också ställt upp mot Chavez 2012. Capriles protesterade mot rösträkningen.

2015 vann oppositionen en storseger i parlamentsvalet, men då ändrades författningen så att parlamentet förlorade makt. 2018 omvaldes Maduro. Oppositionen anklagade regimen för fusk, och parlamentet försökte utse en annan president.

Landet har utsatts för sanktioner på grund av den bristande respekten för demokrati. Inför årets presidentval lättades på sanktionerna efter att Maduro hade lovat att oppositionen skulle få rimliga villkor.

Den ledande oppositionspolitikern Maria Corina Machado har ändå hindrats från att ställa upp i valet. Hon har tidigare hotats med åtal. Liberalerna i Sverige har haft ett samarbete med Machados parti Vente. Hon fick 2018 Liberala demokratipriset och 2019 Liberala internationalens frihetspris.

När Machado stoppades nominerade oppositionen den tidigare diplomaten Edmundo González. Den här gången hoppades oppositionen att marginalen skulle vara så klar att Maduro skulle få acceptera ett nederlag. Men så blev det inte. Läget är fortsatt oroligt när oppositionsanhängare protesterar mot valresultatet. Mycket hänger nu på hur militären agerar, den har hittills varit lojal mot Maduro.

 Chavez/Maduroregimen har visat hur det går till att undergräva demokratin. Den utlyser val, men oppositionen hindras på olika sätt. Den vägrar att erkänna nederlag. Sättet att agera har fått efterföljare på andra håll, därför är det viktigt för demokratin i hela världen att Maduroregimen faller.