I förra veckan meddelade Region Sörmland att 35 tjänster var i fara. Det var bara en västanfläkt mot vad som väntade. Under tisdagen framkom det att 700 jobb kan försvinna i regionen för att klara 2023 års budgetunderskott.
Var det hela kommer att sluta vet vi inte än. Men enligt Sveriges Kommuner och Regioners (SKR:s) ekonomirapport kommer det att bli ännu svårare att klara ekonomin för regionerna under 2024. SKR bedömer dock att regionernas resultat eventuellt kan återhämtas under 2025. Osäkerheten i prognosen är dock stor.
För Region Sörmland väntar hur som helst ett ekonomiskt stålbad.
I mitten av augusti konstaterade den då tillförordnade regiondirektören Jörgen Bragner att regionen ”har haft en ansträngd och tung ekonomi under flera år.” Under pandemin doldes dock detta med de mycket generösa statsbidrag som då betalades ut. Under 2021 fick därför regionen ett överskott på 944 miljoner kronor. Men redan 2022 hade det förbytts till ett underskott på 748 miljoner kronor eller utslaget per invånare 2 472 kronor.* I år beräknas underskottet per invånare öka till 4 000 kronor.
Redan 2022 kunde Region Sörmlands ekonomi, under det förra styret, utnämnas till sämst i klassen. Det är en titel som regionen upprätthåller i år också.
Hade Region Sörmland varit ett aktiebolag hade man med andra ord fått se sin aktiekurs störtdyka. Det hade börjat spekulerats om konkurs. Men samma logik gäller inte regionerna. Intäkterna kan i teorin alltid öka genom att man höjer den egna skatten eller får mer pengar från staten. Att missköta ekonomin är därmed tämligen riskfritt. Det gör att risken ökar för att nödvändiga – om än smärtsamma –strukturomvandlingar ofta försenas eller i värsta fall helt uteblir.
Det är uppenbart att det är detta som skett i Sörmland. Nu måste ekonomin saneras och dessutom vid värsta tänkbara tidpunkt.
Även om Sörmland har Sveriges lägsta regionskatt (en del av den kommunala inkomstskatten) är det inte läge att höja skatten just nu. En ökning av kommunalskatten skulle särskilt drabba de med lägst inkomster. Men i förlängningen är det skadligt för hela samhällsekonomin.
Inte heller kan regionen räkna med att staten skjuter till pengar. Något blir det i höstens budgetproposition, men inte tillräckligt för att göra verklig skillnad.
Då återstår det att panikskära i kostnaderna, vilket regionen nu gör. Läget är allvarligt, regionen tvingas låna för att betala lönerna i december, vilket tidningen skriver om på nyhetsplats.
Därmed kommer regionens invånare att få räkna med flera försämringar. Planerad vård kommer inte att hinnas med. Vårdköerna kommer att växa. Kompetensutveckling för personalen kommer att dras in. Avgifter, för exempelvis sjukvård och kollektivtrafik, kommer att öka. Förutsättningarna för kulturen kommer att försämras. Nödvändiga infrastruktursatsningar kommer att försenas.
Regionen har haft en ansträngd ekonomi under flera år. Att inte mer har gjorts för att förbättra den är märkligt. Ansvaret faller tungt på det nuvarande politiska styret – men ännu tyngre på det förra.
_______________
*Rättelse. I en tidigare version av den här texten uppgavs felaktigt att underskottet per invånare uppgick till 2 399 kronor per invånare år 2022. Rätt siffra är i┣stället 2 472 kronor, vilket nu anges i texten.