Prognosen för Region Sörmlands ekonomi visar ett beräknat underskott vid årets slut på närmare 1,2 miljarder kronor. Redan när budgeten lades fram räknade man i och för sig med ett underskott. Men då trodde de ansvariga för budgeten att det skulle stanna vid 400 miljoner kronor.
I veckan publicerades Sveriges Kommuner och Regioners (SKR:s) ekonomirapport. I den konstateras att 17 av 21 regioner budgeterat för ett underskott för 2023. Region Sörmland är med andra ord inte den enda regionen som har ekonomiska problem.
Regionerna och kommunerna måste bland annat tampas med kraftigt ökade kostnader för pensioner, skenande priser och höjda räntekostnader.
Kostnaderna ökar i snabbare takt än skatteintäkterna. För samtliga kommuner och regioner innebär det att skatteunderlaget realt minskar med 2,5 procent under 2023. Enligt SKR är det första gången sedan 2004 som skatteunderlaget urholkas i reala termer.
Men den som hoppats på statligt stöd för att stötta ekonomin hoppas ännu förgäves. Tvärtom urholkas även värdet på statsbidragen realt sett.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har gett tydliga besked sedan i höstas. Kommunerna och regionerna kan inte räkna med mer pengar från staten. Regeringen vill heller inte se några kommunala skattehöjningar.
Regeringens vårbudget innehöll inga extra satsningar på kommunerna och regionerna. Nyligen gav regeringen den så kallade Utjämningskommittén ett nytt direktiv. Kommittén ska ge förslag på åtgärder mot höga och ökande skattesatser i kommuner och regioner. Tydligare än så kan signalerna från regeringen knappast bli.
SKR:s prognoser visar att det kommer att bli värre innan det blir bättre. Även om kommunerna och regionerna effektiviserar sina verksamheter, inför besparingar och eventuellt höjer skatten kommer många av dem ändå inte lyckats få en budget i balans under 2024.
Men det finns ett ljus i tunneln. Under 2025 och 2026 blir resultaten bli bättre igen, enligt SKR:s prognos.
Men först måste kommunerna och regionerna alltså klara två ekonomiskt svåra år.
I Region Sörmland försöker man nu spara på alla sätt man kan. ”Alla regionens verksamheter, även de som går plus, har fått i uppdrag att så snart som möjligt återkomma med vad de kan göra för att spara pengar på kort och lång sikt.”
Så sent som i slutet av april varnade de socialdemokratiska oppositionsråden Monica Johansson och Jacob Sandgren för att underskottet skulle bli betydligt högre än vad budgeten visade. De konstaterade att minoritetsstyret i regionen, Moderaterna, Vård för pengarna, Kristdemokraterna och Centerpartiet, borde ha satt in åtgärder.
Då viftade regionstyrelsens ordförande Christoffer Öqvist (M) undan kritiken och meddelade att regionen såg ut att gå mot ett underskott på 700 miljoner kronor. Enligt den senaste månadsrapporten låg regionen, enligt Öqvist, till och med lite bättre till än det underskott som budgeterats.
Mindre än en månad senare har styret alltså helt nya siffror där det beräknade underskottet alltså nästan fördubblats.
Öqvist ska ha stämt av sitt besked i april med regionens ekonomichefer. Vad de socialdemokratiska oppositionsråden baserade sin siffra (1,3 miljarder kronor) på framkommer inte i artikeln, men de tycks ha haft en mer tillförlitlig källa.
Att styret inte har bättre beslutsunderlag eller att kommunikationen mellan dem och tjänstemännen inte fungerar bättre är naturligtvis illavarslande för de besparingar och neddragningar som nu måste ske.
Styret har dock fattat ett klokt beslut: att inrätta en arbetsgrupp med representanter från alla partier i fullmäktige. De ska nu gemensamt titta på vilka besparingar som går att göra. Till tidningen säger Christoffer Öqvist att de tillsammans ska ”se på gemensamma långsiktiga åtgärder för en ekonomi i balans. Det viktiga är att inte ta några drastiska och snabba beslut nu, som i slutänden drar på oss mer kostnader.”
Det har han helt rätt i. Det finns en uppenbar fara att man tar till snabba panikåtgärder som stjälper mer än de hjälper.
Till Dagens Samhälle säger SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog att det finns en risk att kommuner och regioner gör för ”stora besparingar i de verksamheter man har, i stället för att ta till långsiktigare åtgärder som kanske behövs, som att lägga ned en skola eller en vårdcentral.”
För Region Sörmland är det avgörande att politikerna som fattar besluten om neddragningar dels har korrekta beslutsunderlag. Dels kan sätta sig ned och samtala i en konstruktiv andra.
Tillgången till korrekta beslutsunderlag verkar dock vara svajig och samtalstonen mellan styret och det största oppositionspartiet S har varit frostig under våren. Utgångspunkten för samtalen är därmed inte den bästa.