Det kom ett mejl till ledarredaktionen från regionens pressavdelning. Användandet av ordet hyrstopp gillas inte av regionen. Enligt mejlet rör det sig inte om ett anställningsstopp med undantag utan om en ”hyrneddragning”.
När en myndighet eller en organisation går ut och börjar anmärka på ordval finns det all anledning att dra öronen åt sig.
I synnerhet som både företrädare för regionen och dess pressavdelning själva använt olika termer tidigare. När pressavdelningen i slutet av november skickade ut ett pressmeddelande slog man fast att regionen skulle göra sig ”oberoende av inhyrd bemanning”. Det första steget var ”att från februari 2023 kraftigt reducera inhyrning av sjuksköterskor.”
När regionrådet med särskilt ansvar för personalfrågor Tomas Borin, (VfP) kommenterade nyheten (EK 221122) konstaterade han att regionen ”inför ett anställningsstopp för hyrpersonal från den 1 februari.” Enligt Borin skulle det dock inte handla om ett hundraprocentigt stopp.
I mitten av januari saknades personal på minst ett 50-tal fasta tjänster. Regionens hälso- och sjukvårdsdirektör Magnus Johansson konstaterade dock att man ”hyser gott hopp om att kunna besätta tjänsterna under våren.”
Sjukvård brukar dock inte bedrivas på basis av hopp och tro, utan på vetenskap och beprövad erfarenhet. När det gäller försöken att minska beroendet av hyrpersonal finns det beprövad erfarenhet. Flera andra regioner har försökt att göra sig av med hyrpersonalen. Samtliga har misslyckats. Hur Region Sörmland, som den första i Sverige, ska lyckas med att göra sig av med hyrpersonalen har dess företrädare ännu inte ens försökt att förklara.
Ännu märkligare är dock Magnus Johanssons argument att man inför hyrstoppet, som bland annat medför att man drar in vårdplatser och slår samman avdelningar, för att: värna medarbetarnas arbetsmiljö, förbättra kontinuiteten och öka patientsäkerheten.
Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) riktade nyligen kritik mot Mälarsjukhuset för att sjukhuset har för få vårdplatser och för lite personal. Brister som innebär en risk för vårdskador, däribland allvarliga vårdskador, enligt Ivo. Nu blir vårdplatserna ännu färre.
Det gör att risken för överbeläggningar och så kallade utlokaliseringar ökar. En utlokalisering sker när en patient vårdas på annan vårdenhet än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten. Enligt Socialstyrelsen är sannolikheten för en vårdskada 60 procent högre för en patient som vårdas på en utlokaliserad plats.
Regionen har också beslutat att slå samman avdelningarna för geriatrik och strokevård tills vidare. Det är ett beslut som oroar personalen. ”Akut strokevård kräver specialiserad personal, det är jätteviktigt att insatserna går fort och görs av kunnig personal. Hur ska ledningen garantera det” frågar en anonym anställd (EK 230120).
Det skulle vara klargörande om ledningen exempelvis förklarar hur strokevård med samma kvalitet ska kunna ges om en stor del av personalen består av personer specialiserade på geriatrik? Särskilt som man framhåller riskerna med inhyrd personal.
En annan fråga är hur regionen värnar personalens arbetsmiljö när man skär ned på personalstyrkan. Antalet patienter blir inte färre, arbetsuppgifterna minskar inte i antal. Snarare handlar det om att skapa en sämre och stressigare arbetsmiljö.
Det är inte utan att tanken går till George Orwells roman 1984 som handlar om en diktatur där det styrande partiet ändrat på språket för att hindra fri tanke: ”Krig är fred. Frihet är slaveri. Okunnighet är styrka.”
I Region Sörmland försöker ansvariga chefer och regionens pressavdelning få oss att tro att ett hyrstopp är en hyrneddragning. Att en ökad risk för vårdskador är ett värnande av patientsäkerheten. Att en försämrad arbetsmiljö är en satsning på de egna anställda.
Den som tänker annorlunda får ett uppfordrande mejl från pressavdelningen.