Under de senaste årens tuffare tider har jakten på låga priser blivit något av en folksport. Det skapats Facebook-grupper där man tipsar varandra om extrapriser i mataffärer, och på nischprodukter som hudvård och hemelektronik. Oavsett om det som ska inhandlas är en liter mjölk, ett par nya löparskor eller en ny soffa är alla ute efter samma sak: Bästa möjliga produkt till lägsta möjliga pris

Det är vackert, på något sätt, att den ekonomiska krisen har lett till att människor hjälper varandra att fynda och hålla i slantarna. Däremot är det inte vackert att både fysiska och nätbutiker – i så gott som alla branscher – gång på gång bryter mot marknadsföringslagen genom att mixtra med extrapriserna.

År 2022 uppdaterades prisinformationslagen om när och hur det ska gå till när en produkt får säljas med epitet som “rea”, “extrapris”, “nedsatt pris” (kärt barn har många namn). Nyligen presenterade Konsumentverket en rapport som visar att mer än hälften av alla butiker i Sverige, såväl fysiska som e-butiker, rundar lagparagrafen genom att först höja, och sedan sänka priset på olika produkter. 

Att regelverket inte följs beror inte på att lagen är krånglig eller svår att förstå för människor som arbetar med prissättning och vinstmarginaler inom handeln. Regeln är nämligen jättelätt att förstå, och just därför är den så lätt att runda.

När en vara säljs som en produkt med nedsatt pris, så ska priset som anges vara det lägsta pris som använts under de senaste 30 dagarna. För att runda regeln väljer därför återförsäljare att höja priset inför perioder som “Black week” eller mellandagsrean. Det kan till exempel handla om att man höjer priset med 20 procent på en produkt i september, för att sedan sänka det med 30 procent lagom till Black Friday. 

Det är inte svårt att förstå varför företag gör så här. Konkurrensen mellan återförsäljarna ökar, och fortsätter öka, lavinartat. Men det är ändå inte en ursäkt för att de duperar sina kunder.

Och det är inte bara rean som inte blir så bra som kunderna förleds att tro. För konsumenterna finns det också en alternativkostnad i form av tiden som läggs på att dammsuga såväl fysiska butiker som internet efter ett så bra pris som möjligt. 

Konsumentverket behöver därför inte bara ta ansvar för att kontrollera hur branscherna i agerar stort. Man måste gå ut med varningar för företag som har satt i system att bryta mot prisinformationslagen.

Det bästa sättet för konsumenter att visa missnöje är – som vanligt – att rösta med fötterna. För att kunna göra det behöver de få veta vilka företag och återförsäljare de ska promenera iväg från.