”Kliv av så löser vi det på annat sätt”, ska Jimmie Åkesson (SD) ha skrivit till partikamraten, sörmlänningen Stefan Jakobsson, enligt dennes polisförhör. Jakobsson var riksdagsledamot och befann sig i slutet av valrörelsen 2018 mitt i en mediestorm på grund av sina vidlyftiga taxi- och hotellnotor som betalats av riksdagen.
Han klev mycket riktigt av både från riksdagslistan och från listan till Strängnäs kommunfullmäktige. Den lösning ”på annat sätt” som Åkesson talade om blev ett jobb på SD:s riksdagskansli, som Jakobsson fick behålla även efter att han blivit åtalad för bedrägeri.
Sverigedemokraterna tar väl hand om sina förbrytare, om dessa bara befinner sig tillräckligt högt upp partihierarkin. SD:s påstådda hårdhet mot brott gäller inte dem. Exempelvis ser inte partiet att Martin Kinnunens (SD) dom för bokföringsbrott 2016 är något hinder för hans nuvarande riksdagsuppdrag.
I veckan kom domen mot Jakobsson i Eskilstuna tingsrätt. Han döms för bedrägeri av normalgraden. Eftersom han inte är straffad tidigare blir det villkorlig dom. Jakobsson åläggs att betala skadestånd till Riksdagsförvaltningen på närmare 11 000 kronor samt stå för sina advokatkostnader på knappt 113 000 kronor.
Det är allvarligt och det handlar inte om storleken på det belopp som Jakobsson har lurat till sig av skattebetalarna. Den tidigare riksdagsledamoten hade åkt taxi för sammanlagt 330 000 kronor under den förra mandatperioden. En stor del av dessa resor var uppenbart onödiga, dock inte brottsliga. Men den lilla del, räknat i pengar, som åklagaren och tingsrätten funnit vara bedrägeri är mycket anmärkningsvärd.
Det handlar om ett stort antal tillfällen – 35 taxiresor, tre hotellövernattningar och ytterligare en resa. De förklaringar som Jakobsson har lämnat under hela processen vittnar om osedvanligt dåligt omdöme.
I fokus står hans relation med en kvinna som sedermera blivit lokalpolitiker för SD. Relationen i sig är knappast ett ämne att avhandla på en ledarsida. Men väl det faktum att han uppenbarligen har upprätthållit en romantisk relation vid sidan av sitt samboförhållande med riksdagsuppdraget som täckmantel och låtit skattebetalarna stå för kostnaderna. Jakobsson har, närmast som ett hån mot allt och alla, hävdat i rätten att hans nattliga aktiviteter med kvinnan var en del av hans riksdagsuppdrag.
Förutom det bedrägliga beteendet gentemot hans uppdragsgivare, medborgarna, väcker det frågor ur säkerhetssynpunkt, där en riksdagsledamot gör sig sårbar för exempelvis utpressning.
Frågan är vad Sverigedemokraterna gör nu. Redan Jakobssons kanslianställning under rättegången var ett hån mot politisk anständighet. Om SD sparkar honom gottgörs inget av det. Men det förhindrar en ännu större förtroendeskada för politiken.