Steg för steg övertar eller stänger det maktägande partiet tidningar, tv- och radiokanaler – alla som kan nå en bredare allmänhet med regeringsoberoende journalistik.
Denna vecka har Klubrádió, Ungerns sista oberoende etersända radiokanal, tystnat. Statens mediemyndighet, skapad och behärskad av Viktor Orbáns maktparti, drog in sändningstillståndet. Förevändningen var två försenade verksamhetsrapporter. Vad det egentligen handlar om är att rensa bort alla oppositionella medier av betydelse.
Undertryckandet av det fria ordet pågår i ett EU-land. Dess härskande parti har nära ideologiska allierade i flera EU-länders parlament, även Sveriges riksdag. Det är dessa bundsförvanter till det fria ordets ungerska fiender som Ulf Kristersson och Ebba Busch vill ha som underlag för sin regering.
Till dessa företrädare för radikal antiliberalism anpassar nu M och KD sitt uppträdande. Med dem vill de köpslå om varje budget. Med vad ska de betala för stödet? Hur blir deras glidning mot SD i fråga om mediers frihet eller myndigheters självständighet och professionalism?
Frågorna ska även ställas till dem i Liberalernas ledning som vill vända det partiets värderingar ut och in, och bli del i ett regeringsunderlag där systematisk antiliberalism skulle matas med ständigt nya eftergifter.
I Ungern finns, vid sidan av hårt partistyrda statliga etermedier, en tyskägd tv-kanal kvar. Men den har främst underhållningsprogram. Radiostationen som nu förlorat sändningstillståndet finns ännu på internet. Om den kan ha räckvidd nog för att klara sig där är osäkert.
Får internetmedier större spridning går de inte säkra, om de inte är regeringstrogna. 2020 knäcktes Index.hu, den enda betydande nyhetskanalen på ungerska internet. Metoden var att en regimen närstående affärsman tog över ett bolag som hade hand om annonsinkomsterna.
Uppköp genom regimoligarker var också sättet som Orbán-regimen använde för att likrikta hela dagspressen, i den mån den inte lades ned. De flesta av landets regiontidningar har nu samma sidor för in- och utrikes politiska nyheter. De utformas av en statlig ”nyhetsbyrå” och blir ekon av statskontrollerade riksmedier. När den mot Orbán-regimen välvillige presidenten Trump förlorat beskrevs det i likriktad ungersk regionpress som att Joe Bidens ”maktövertagande” finansierats av makarna Clinton och finansmannen George Soros – den vanliga måltavlan för SD-vännernas antisemitiska kampanjer.
Kvar i ungersk fri press finns en hårt trängd veckotidskrift. Den regim som konsekvent stöds och försvaras av Jimmie Åkessons parti är nu nära målet: Att ha utplånat all fristående eller oppositionell nyhetsförmedling av betydelse.
En successiv utrensning av nyhetsförmedling har även påbörjats men inte nått lika långt i Polen, där den ledande dagstidningen och en icke-statlig nyhetskanal i tv ännu överlever. Polens ledande regeringsparti är formellt sett ännu närmare lierat med svenska SD. De båda delar grupp i EU-parlamentet med de hårdare av de italienska nyfascisterna.
Sällan ställs SD-ledningen till svars för de regimmetoder de urskuldar eller gillar i Ungern. Men främst är det Ulf Kristersson som bör svara, liksom de som vill göra honom till statsminister: Varför anser de att sådana som beundrar och försvarar styret i Ungern skulle vara pålitliga som regeringsunderlag i Sverige?