Det är viktigt att lärares bedömning av elevers prestationer är likvärdiga. För betyg spelar roll. Det sätter på pränt vad eleverna kan, och ger därför en fingervisning om vad som behöver bli bättre i ämnet. 

Men det har också stor betydelse för elevens fortsatta utbildnings- och arbetsliv. Betyg är urvalskriterium för vidare utbildning, oavsett om man går i nian eller sista året på gymnasiet. 

Nyligen redovisade Skolinspektionen en granskning av 2019 års nationella prov. Myndigheten har låtit fristående lärare göra en ombedömning av nära 25 000 test – för årskurs 6 och 9 samt gymnasiets samtliga årskurser. Och resultaten är nedslående.

I över hälften av proven sätter ombedömaren ett annat betyg på delproven än det ursprungliga. I 35 procent av fallen har skolornas rättare varit generösare än Skolinspektionen. 21 procent av proven har av skolorna bedömts striktare än myndigheten.

Detta är ingen nyhet. Skolinspektionen har varje år sedan 2009 gjort dessa ombedömningar. Granskningen av 2018 års nationella prov visade nästan identiskt resultat.

Skolinspektionen konstaterar det som är det huvudsakliga problemet: det är ofta elevernas ordinarie lärare i ämnet som rättar proven.

Visst är det så att en del bedömningar sker tillsammans med andra lärare på skolan. Men det går inte att komma runt att lärare kan påverkas av vilken elev som gjort provet. Inte för att någon vill fuska med betygskriterierna, utan för att man kanske har en förförståelse om sin elevs sätt att tänka och skriva. Det kan färga ens bedömning.

Detta måste svenska skolor bort från. Elevernas prestationer får inte värderas utifrån olika måttstockar. Samma prestation ska ge samma betyg. Det är rättvist.

En del skolor försöker lösa dessa problem. Bland annat avidentifierar flera skolor proven. Det blir också vanligare att andra lärare på skolan än den ordinarie ämnesläraren rättar. Men också då kan bedömaren lista ut vem som gjort provet. Det blir särskilt påtagligt på mindre skolor.

Och även om detta är steg i rätt riktning, är det inte nog. Rättning av de nationella proven bör skötas centralt. Exakt hur det ska se ut kan diskuteras. Det finns också invändningar. Bland annat konstaterade Skolverket häromåret att behöriga lärare då tas från undervisning för att i stället jobba med bedömning. Det skulle då bara handla om några veckor. Och en lösning på detta problem kan vara att ta in pensionerade lärare vid rättning. 

Frågan om central rättning har diskuterats många gånger. Nu behöver det bli verklighet.