Den 22 maj 2022 sökte Sverige om medlemskap i Nato. Datum för målgång blev den 7 mars 2024. Nu är Sverige medlem i Nato.
Målgången gör landet säkrare. Och vårt medlemskap förstärker även övriga Natoländers säkerhet. De sisådär 22 månader som gått sedan Sveriges ansökan om medlemskap lämnades in är nu till ända. Samtidigt som resan som Natoland inleds.
En svensk Natoanslutning har inte alltid varit självklar. Vissa partier i Sverige, däribland S, har behövt byta fot under stor och offentligt synlig vånda. Samtidigt har det varit en naturlig utveckling, inte enbart på grund av kriget i Europa. Sverige har av moraliska och säkerhetspolitiska skäl knutit sig allt närmare Atlantalliansen. Dessa steg har varit och är moraliskt, försvarspolitiskt och säkerhetspolitiskt motiverade. Sverige hör hemma i denna militärallians som till största delen består av demokratier.
Det är en viktig sak att fästa blicken vid. Autokratier av olika sort – från diktaturer till andra stater som inte uppfyller grundläggande krav på fria val och mänskliga rättigheter – utgör ett hot inte bara mot sina egna medborgare utan även omvärlden i stort. Det konstaterade nyligen representanter från V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet i Dagens Nyheters på debattplats. Så är det. Putinstyrets maffiastat har varit en avgörande del i det krig som Ryssland nu bedriver i Ukraina. De säkerhetshot som i dag riktas mot Sverige, och många andra demokratier, kommer dessutom från förtryckarregimer som Kina, Iran och – återigen – Ryssland.
Forskarna från V-dem gör också klart att demokratiutvecklingen i världen gått utför de senaste årtiondena. I deras årliga demokratirapport som släpptes i veckan framgår bland annat att andelen av världens befolkning som lever i en autokrati är mycket större i dag än för tio år sedan. 48 procent har blivit 71 procent. Mindre än en tredjedel av världens befolkning (29 procent) lever i demokratier.
Institutet konstaterar att flera demokratiska komponenter är under angrepp på flera håll i världen. Särskilt ansatt är yttrandefrihet, men också föreningsfrihet och rättvisa val undergrävs. Det här är en utveckling som måste stävjas – inte förminskas. Och även i Sverige har institutet noterat hur yttrandefriheten naggats i kanten på senare år. Det är oroande.
I Östeuropa trängs också demokratiska principer undan till fördel för mer autokratiska motsvarighet, kan man läsa ut av demokratirapporten. Det är oroande att demokratin fortsätter tappa i styrka också i Nato- och EU-medlemmar som Ungern, Kroatien och Rumänien. Men även att rättsstatens motståndare flyttar fram sina positioner inför EU-valet. På andra sidan Atlanten riskerar sabotören Donald Trump återigen bli president.
De senaste årens bakslag för demokratin och det säkerhetspolitiska läget gör det än viktigare att Sverige är med och verkar för en säkrare omvärld. Det görs bäst som medlem i Nato. Inte utanför alliansen.