Sluta förvilla – någon brottsvåg handlar det inte om

Ledare 13 oktober 2022 19:20
Detta är en ledare. Strengnäs Tidning är en liberal tidning.

Saklig och nyanserad. Så bör debatten och politiken vara. Inte slå över i populism och förenklingar. I valrörelsen var det i flera delar riktigt illa med detta. 

Att många rikspolitiker, och andra, inte gjorde Putins aggressionskrig i Ukraina till valrörelsens huvudnummer var bedrövligt. När det är krig i Europa ska inte utrikes- och säkerhetspolitik hamna i periferin. I rampljuset stod i stället sådant en del partier tyckte sig kunna tjäna röster på: Den dyrare maten, bränslena och elen. 

 

Svaret från flera partier blev mer av den överbudspolitik och vidlyftiga löftesfrenesi som vi sett tidigare i år. Svaret borde ha varit annat: Samling i ekonomiska, säkerhetspolitiska och klimatmässiga frågor.

Liknande oförstånd har vi sett i de senaste årens kriminalpolitik. Varje ny skjutning i Malmö, Stockholm, Göteborg, Eskilstuna har följts av att politiker högljutt proklamerat nya och tuffa tag. Det mer resonerande har hamnat i skymundan. 

 

Förvisso är en del av de förslag som tagits fram de senaste åren nödvändiga skärpningar. En del har blivit ny lag, och ännu mer är på gång. Men det finns skäl att kritisera både en del innehåll och tonläge i debatten om brotten. De senaste årens dödliga skjutvapenvåld och sprängningar är saker att ta på allvar. Dock antyds det ofta att det blivit värre med samtlig brottslighet i Sverige. Det stämmer inte. 

Brottsförebyggande rådets (Brå) senaste Nationella trygghetsundersökning är i det fallet en upplysande sak. I den har slagordspartierna inte mycket stöd. Både politiker och medborgare skulle behöva ta en titt i den. 

 

I rapporten finns en förhållandevis ny kategori, "brott mot enskild person", som använts sedan 2016. Det handlar om hur många och hur stor andel av de svarande som anser sig ha utsatts för en del lindrigare brott, och andra av riktigt otäck karaktär. Både försök och sådant som fullbordats. Det kan vara verbal hotfullhet, småstölder, bedrägerier – men också sexualbrott eller misshandel. Och den sammantagna bilden är positiv, även om det inte är några dramatiska förändringar.

Nästan var femte person (19,5 procent) uppger att de utsattes för lindrigare eller grövre brott under 2021. Det är en minskning med 0,7 procentenheter sedan året innan. Det är även den lägsta siffran sedan den nya kategorin började användas av Brå. Bland staplarna våld och hot är hot av olika slag en väsentlig del. Även här ser vi en nedgång med omkring en procent sedan 2019. Detta efter en viss uppgång åren innan. Sexualbrotten har också en nedgående trend sedan 2017. 

Även andelen som utsatts för misshandel, särskilt bland – de oftare drabbade – männen, sjönk under 2020 och 2021. En delförklaring kan vara att pandemirestriktioner hållit en del människor hemma från krogliv och alkoholdrickande i utemiljöer. Men också andra saker kan ha spelat roll. Den enda trenduppgången syns bland dem som uppger sig ha blivit utsatta för försäljningsbedrägeri. Detta behöver både polis och politiker titta närmare på. 

 

Det som skett 2021 eller åren innan behöver inte säga något om 2022 eller 2023. Men siffrorna kan vara underlag för att veta vad som fungerat och inte, och fortsätta på den väg som gett bäst resultat. Dessutom bör politiker inte förvilla eller sudda till för att de tror det gynnar dem. 


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa