Sluta tumma på offentlighetsprincipen

Ledare 25 januari 2023 18:57
Detta är en ledare. Strengnäs Tidning är en liberal tidning.

Offentlighetsprincipen, som har sina rötter i 1766 års tryckfrihetsförordning, är både en grundläggande och grundlagsskyddad princip i Sveriges statsskick. Den innebär att var och en av oss har rätt till insyn i offentlig verksamhet genom rätten att läsa allmänna handlingar.

Demokratin blir starkare om fler kan granska våra makthavare – såväl tjänstemän som politiker. Öppenheten gör det dessutom svårare för korruption att få fäste.

 

Offentligprincipen är omhuldad i teorin. I praktiken upplevs den inte sällan som en faktor som krånglar till tillvaron i onödan för hårt arbetande tjänstemän och politiker. 

I det här sammanhanget är det viktigt att påpeka att det finns möjligheter att sekretessbelägga handlingar, om man har stöd i lag för det. Huvudregeln är dock att offentlighet ska råda. 

 

I många kommuner har man dock infört en rutin som innebär man följer lagens bokstav men inte dess anda. 

I kommunerna är arbetsmaterialet som ligger till grund för ett beslutunderlag sekretessbelagt. Tanken är dock att själva beslutsunderlaget ska vara offentligt och läggas fram i god tid så att så många som möjligt ska kunna granska och kommentera underlaget innan politikerna fattar ett beslut. 

Men allt oftare blir inte beslutsunderlaget klart förrän politikerna är redo att fatta ett beslut. Stämpeln arbetsmaterial och därmed sekretessen behålls så länge som möjligt. 

Debatten om förslagen och de kritiska frågorna minimeras. Formellt gör inte någon något fel. Men det här sättet att arbeta kan inte kallas något annat än ett oskick.

 

Öppenhet upplevs även allt oftare som ett problem, när varor och tjänster ska upphandlas. Inte sällan sekretessbeläggs anbud i offentliga upphandlingar på närmast slentrianmässiga grunder. Som skäl anges att anbuden innehåller företagshemligheter eller andra uppgifter som skulle skada företaget eller dess medarbetare om de offentliggjordes. Eftersom anbuden är sekretessbelagda går det inte att kontrollera om så är fallet för utomstående. Ett moment 22 om något. 

Det handlar om stora summor. År 2020 uppgick de upphandlingspliktiga inköpen till 819 miljarder kronor. Risken för fusk och korruption ökar i takt med att insynen minskar. 

 

En upphandling där man helt lagt locket på rör tågtrafiken i Mälardalen – en affär som värderades till 3,9 miljarder kronor. Samtliga bolag som lämnade anbud begärde och beviljades sekretessbeläggning av sina anbud av Mälardalstrafik.

Varken upphandlingen eller konsekvenserna av det tågkaos med inställda och försenade tåg som uppstod när MTR tog över trafiken har dock gått att granska. Mälardalstrafik har med hänvisning till affärshemligheter även valt att sekretessbelägga fakturorna för tågtrafiken. 

 

Det senaste exemplet där offentlighetsprincipen åsidosätts på vaga grunder rör elstöden. 

Regeringen vill sekretessbelägga det utbetalade stödet i 20 år. Det underlag man presenterat för att frångå principen om offentlighet är dock bristfälligt vilket fått Lagrådet att framföra stark kritik. 

Lagrådet konstaterar att bland annat att uppgifterna som regeringen vill sekretessbelägga går att få fram via andra offentliga handlingar. 

Oppositionen har framfört kritik att regeringens krav på sekretess mest handlar om att skydda uppgifterna om miljardärers höga energiförbrukning. 

Regeringen och energiminister Ebba Busch (KD), som haft uppenbara svårigheter att motivera sekretessen, konstaterade under partiledardebatten i riksdagen i förra veckan att det i ett svårt säkerhetspolitiskt läge skulle vara naivt ”att göra ungefär 4,5 miljoner svenskars personliga uppgifter tillgängliga för vem som helst.” Särskilt när man inte kan avsäga sig elstödet. 

 

Med tanke på att uppgifterna ändå går att få fram via andra handlingar borde det finnas en enklare lösning på problemet: att regeringen skapar en möjlighet att tacka nej till stödet.

Men det är regeringen inte intresserad av. Under onsdagen debatterades frågan i riksdagens konstitutionsutskott. En majoritet i utskottet ställde sig bakom regeringens förslag att sekretessbelägga uppgifterna om personliga förhållanden. S, V, C och MP reserverade sig. De anser skälen för offentlighet är starkare. 

 

Offentlighetsprincipen har ett pris att upprätthålla. Den kan krångla till beslutsprocesser och sätter strålkastarljuset på uppgifter som företag och privatpersoner helst vill hålla undan offentligenheten. Men den har också ett värde som vi behöver slå vakt om. Den är en garant för demokratin då den underlättar granskning av makten och den minskar risken för fusk och korruption. 

Därför måste vi bli bättre på att värna den. 


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa