Regeringen vill införa ett etableringsstopp för friskolor med konfessionell inriktning. Det är en dålig idé som borde ha stannat på ritbordet.
Det handlar om den promemoria som regeringen skickade på remissrunda tidigare i veckan. I den föreslås det att det inte får startas fler sådana friskolor efter 31 december 2023. De skolor som i dag har den här sortens inslag ska inte heller få bygga på med fler årskurser eller program. Förslaget rör inte förskolan.
Staten bör inte syssla med den här sortens ingrepp mot människors tro.
Det är av främst två anledningar som regeringen säger sig vilja ha detta skolstopp. Det ena handlar om att vissa konfessionella skolor misskött sitt uppdrag när det gäller att hålla undervisningen saklig. Det andra är de extremistkopplingar som enstaka skolor gjort sig skyldiga till.
Sådant hör givetvis inte hemma i skolan. Aktörer som diskriminerar eller radikaliserar elever ska inte få öppna nya enheter eller fortsätta bedriva skolverksamhet. Men sådant motverkas inte bäst av att slå ner på alla som vill starta skola med konfessionell inriktning. Det görs bättre genom ordentlig tillsyn och tuffare etableringsregler. Att som regeringen tidigare föreslagit införa demokrativillkor och djupare lämplighetskontroller för skoletablering bör välkomnas. Det kan hålla olämpliga aktörer borta.
Dessutom kan den här sortens etableringsförbud kringgås. Skolor kan knyta sin profil till ett visst språk i stället för en religiös åskådning, gudstjänster kan utföras av annan än skolans huvudman. Det är även svårt att definiera begreppet ”konfessionell”. Att skilja en viss livsåskådning från religiösa eller kulturella uttryck är ingen lätt sak. Det är högst personligt och hör till individers och samfundens uppgift, och är inte något för staten att dirigera.
Det skulle även innebära en stor orättvisa. Där en del konfessionella skolor skulle få stopp och nej skulle friskolor med en uttalad ideologisk eller filosofisk inriktning släppas igenom. Människor ska skyddas från dylikt godtycke – inte utsättas för det av staten.
Värst kommer minoriteter att drabbas. De som för stunden saknar skolor med sin konfessionella inriktning kommer inte kunna starta egna. Även den judiska befolkningen drabbas. Judiska centralrådet och Stiftelsen Judaica har sedan tidigare framfört att den här sortens etableringsförbud skulle innebära stopp för fler skolor som drivs med judisk inriktning. Det skulle gå tvärtemot de annars uttalade målen om att förbättra förutsättningarna för judars liv i Sverige, och i synnerhet Malmö.
Politiker som står bakom regeringens stopp av konfessionella friskolor behöver förklara vilka verkliga problem det löser. Morgon- och måltidsböner utanför undervisningen kan knappast vara något de verkligen fruktar.