Om en elev halkar efter i skolan har den skyndsamt rätt till stöd inom den ordinarie undervisningen.
Regelverket i skollagen är solklart. Om en elev halkar efter i skolan har den rätt till stöd inom den ordinarie undervisningen och dessutom skyndsamt. Räcker inte det är det enligt Skolverket ”rektorns ansvar att ett åtgärdsprogram utarbetas där det framgår vilka behoven är, vilka stödinsatser som ska sättas in samt hur och när insatserna ska utvärderas.”
Men det som är solklart i teorin är det sällan i praktiken i skolans värld. I våras lämnade var sjätte niondeklassare grundskolan utan behörighet till gymnasieskolans nationella program. Många av dem – 14 000 elever – saknade ett godkänt betyg i matematik, konstaterar Skolverket i en ny rapport.
Skolverket har spårat eleverna som inte fått godkänt i matematik bakåt i tiden. Myndigheten fann att bara en fjärdedel av eleverna klarade alla nationella delprov i trean och nästan hälften av dem fick betyget F, det vill säga icke godkänt, i sexan.
Många elever har alltså haft problem att tillgodogöra sig undervisningen under större delen av sin skoltid. Trots det har de inte fått det stöd och hjälp som de behöver för att kunna nå målen.
60 procent av de 14 000 eleverna med F i slutbetyg fick särskilt stöd någon gång under sin grundskoletid. De flesta under ett enda läsår – stödet sattes dessutom ofta först in någon gång under högstadiet.
Men då kan det som Sanna Vent, undervisningsråd på Skolverket, konstaterar vara för sent: ”Forskning visar att elever som får stöd tidigt har större chans att lyckas i skolan och nå målen”, säger hon i ett pressmeddelande.
Det säger sig självt att det är lättare att åtgärda ett problem så tidigt som möjligt. Innan kunskapsluckorna har hunnit bli för stora och eleven har tappat förtroendet för sin egen förmåga att kunna lära sig.
Ändå ser verkligheten ut som den gör.
49 procent av eleverna i Paulinska skolan i Strängnäs gick ut med ut med godkänt i alla ämnen i våras.
Det Skolverket nu gör är att visa svart på vitt att alltför många av skolans huvudmän inte lever upp till den garanti för tidiga stödinsatser som slås fast i skollagen.
Myndigheten kan inte tvinga skolorna att följa lagen. Det kan heller inte skolminister Lotta Edholm (L) även om hon kan se till att lagen skärps ytterligare. I ett mejl till Dagens Nyheter skriver hon att: ”det är väldigt allvarligt och ett stort svek mot de elever som tillåts gå igenom hela sin skoltid utan att få relevant stöd”.
Och det är utan tvekan ett svek mot tusentals elever att hjälpen inte sätts in i tid.
Tidigare i år uppmärksammade ledarsidan det här problemet i Strängnäs. I våras gick endast 49 procent av eleverna i den kommunala Paulinska skolan ut med ut med godkänt i alla ämnen. Till tidningen sa kommunens grundskolechef Raija Ikonen att eleverna ”i årskurs nio på Paulinska skolan har utvecklats mycket jämfört med resultatet för samma klass i årskurs åtta. Men visst behöver vi arbeta ännu mer med att stötta och se olika behov i olika klasser”.
Eller så behöver kommunen börja leva upp till skollagens garanti om tidiga insatser. 2021 gick de här eleverna ut sexan. Enligt Skolverkets statistik lämnade 57 procent av dem mellanstadiet "utan godkända betyg i flera eller alla ämnen."
Att eleverna kunskapsmässigt har utvecklats sedan de gick i åttan visar att det inte är elevernas förmåga att lära som det är fel på – utan skolans förmåga att lära ut. Så varför gjordes inte mer tidigare? Hade eleverna fått hjälp i låg- och mellanstadiet hade skolstatistiken i Strängnäs kunnat se helt annorlunda ut.