Ta bort karensavdraget tills corona är över

De allra flesta klarar utan problem av coronaviruset. Problemet är att det finns gamla och sjuka som inte gör det.

De allra flesta klarar utan problem av coronaviruset. Problemet är att det finns gamla och sjuka som inte gör det.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledare2020-03-10 16:47
Detta är en ledare. Strengnäs Tidning är en liberal tidning.

På måndagen fick Sörmland sitt första bekräftade coronafall, efter att 40 till 50 sörmlänningar testats för viruset. Dagen efter höjde Folkhälsomyndigheten risken för samhällsspridning i Sverige till högsta möjliga, det vill säga "mycket hög", eftersom det finns personer som har smittats i Sverige, utan att man vet vem de blivit smittade av.

Samma dag ändrade Smittskydd Stockholm sin strategi. Från att ha testat många inriktar man nu smittspårningen på dem som är svårast sjuka och på att försöka fånga upp fall tidigt för att undvika att utsätta andra för smitta inom vården.

Därutöver råder största möjliga försiktighet. Den som känner minsta lilla symptom uppmanas att begränsa sina sociala kontakter, både privat och i arbetslivet.

För att röja undan alla hinder för det bör regeringen omgående besluta om att tillfälligt ta bort karensavdraget – det motsvarar ungefär det som tidigare hette karensdag – som gör att den som är hemma och är sjuk inte får någon ersättning första tiden, vilket slår hårt mot människor med låga inkomster och små marginaler. Ett slopande är extra rimligt just nu, eftersom Folkhälsomyndigheten på tisdagen gick ut med att det är särskilt viktigt att de som arbetar inom äldreomsorg och vård av äldre inte går till jobbet om de får symptom på luftvägsinfektion.

Alltså råder devisen att ta det säkra före det osäkra, samtidigt som vi lyssnar på myndigheter och professionen, som är bättre än lekmän på att hantera den här sortens situationer. Inte för att man själv tycker att det är jobbigt att hosta, utan av solidaritet med människor som ingår i riskgrupperna.

Då är det också rimligt att vi solidariskt delar på den ekonomiska smällen tills coronasmittan har lagt sig, vilket sannolikt kommer att ta tid, eftersom viruset nu finns i cirka hundra länder. 

Därför är det bra att Europaskolan i Strängnäs har valt att ställa in samtliga bildningsresor under våren, som skulle ha gått till Aten, Bryssel, Berlin och Genève. Precis som att Utrikesdepartementet i slutet av förra veckan äntligen började avråda från resor till norra Italien. Samt att regeringen på tisdagen meddelade att den förbereder en extra budget med pengar till myndigheter, företag och sjukvård, för att bromsa de ekonomiska effekterna av smittspridningen.

Även om det är oklart hur mycket pengar det handlar, kan det bli nödvändigt med stöd om situationen förvärras, så att ekonomin hålls flytande under en övergångsperiod, för att undvika långsiktiga effekter.

På samma sätt finns det skäl att öka andra insatser. Just nu intensivvårdas två patienter och på tisdagen kom beskedet att ytterligare 60 personer i Stockholm bekräftats vara smittade.

Danmark avråder numera från resor i rusningstid. Och i Läkartidningen skriver sex läkare att Sverige bör byta strategi för att bromsa spridning av coronaviruset, genom att göra som Storbritannien. Alltså exempelvis förhindra stora folksamlingar, uppmana till minskat resande och vid behov stänga skolor.

Det är saker som Sverige bör ta fasta på. Ingen kan ha full kontroll på coronasmittan, men varje land kan vidta åtgärder för att minska spridningsrisken.

Som ledarsidan tidigare har påpekat, både i den här texten och förra veckan, måste fokus ligga på att visa solidaritet med människor som ingår i olika riskgrupper. För de allra flesta klarar utan problem av coronaviruset. Problemet är att det finns gamla och sjuka som inte gör det.