Dieselpopulismen kammar noll eller knappt något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD). När hon talar om "sänkningar" av bensin- och dieselskatter vill hon knappt beröra frågan om utsläpp.
Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD). När hon talar om "sänkningar" av bensin- och dieselskatter vill hon knappt beröra frågan om utsläpp.

Ledare 8 september 2023 16:23
Detta är en ledare. Strengnäs Tidning är en liberal tidning.

Sänkt bensin- och dieselskatt. Det var så regeringen, tillsammans med SD, ramar in torsdagens besked om sin bränslepolitik på torsdagens presskonferens.

 

Enligt Energi- och näringsministern Ebba Busch (KD) ska sänkningen vid pump bli betydande redan nästa år. Bensinen ska bli 2,60 kronor billigare och dieseln 6 kronor, sade hon. Sänkningen hänger dock inte enbart på skattenivån. Minskad reduktionsplikt, det vill säga kraven på iblandad biodrivmedel i bensin och diesel spelar också in – om regeringen med SD får bestämma.

Kommer dieseln och bensinen verkligen bli så mycket billigare som regeringen påstår? Osäkert. Först och främst kan efterfråga, valutautveckling och annat svårförutsägbart driva upp priserna och göra både bensin och diesel dyrare igen. Dessutom handlar det inte om rena skattesänkningar, som regeringen så gärna vill få det att låta som. Nej snarare är det frågan om att regeringen ställer in den årliga och automatiska höjningen av skatten på bensin och diesel. Det är den höjningen som regeringen jämför med. Räknas det bort kan kronor bli till ören. Och det till en för staten kostnad på nästan 6,5 miljarder kronor. Det roar knappast skattebetalarna.

 

Ekonomiskt och klimatmässigt var presskonferensen ett haveri. De stora osäkerheterna med skattehöjarpausen förminskades. Och när tempot i klimatomställningen behöver öka ska politiker inte verka för att dämpa kostnaderna för bensin- och dieselförbrukning.

När Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för SD, och Ebba Busch, fick frågor om "sänkningens" utsläppseffekter gjorde Busch klart att de skulle återkomma i frågan och att de inte hade beräkningarna än. Det var märkligt. Beslut om bensin- och dieselskatt borde väl följas först efter att man studerat utsläppsnivåerna, inte enbart i vilken utsträckning det påverkar slutkundens plånbok? 

 

Ännu märkligare blir det. I det pm som publicerades i samband med presskonferensen har just utsläppsriskerna räknats ut. Det ska handla om 350 000 ton koldioxid 2024 och ungefär 490 000 ton 2025 – och utgör enligt regeringens omkring 2–3 procent av utsläppen från transporter och arbetsmaskiner för hela förra året. Det är utsläpp Sverige klarar sig utan. Men storleken på utsläppet vill Busch inte ens ta i mun. Väljarna förtjänar bättre och ärligare politiker än så.

Om regeringen anser att denna skattemanöver är nödvändig även om det kostar på klimatet så behöver de säga det. Allra helst borde de då säga hur de ska minska utsläppen i andra delar av ekonomin. Regeringen skjuter förvisso till omkring 800 miljoner kronor till olika sorters investeringar i klimatvänlig industri (det så kallade Klimatklivet) och 1,4 miljarder kronor för stöd till att introducera eldrivna och tunga arbetsmaskiner och lastbilar. Det är förvisso välkomna pengar. Men det är inte i närheten av vad regeringen spenderar på dieselpopulism.

 

Ebba Busch påstod också att drivmedelspriserna slog nytt rekord på onsdagen. Det stämmer inte. Det genomsnittliga bensinpriset låg då på 21.24 – dieselpriset 25.31. Det är inga rekord. Bensinen kostade mer i juni förra året kring 24 kronor litern. Samtidigt låg dieseln op över 27 kronor litern. Varför påstår statsrådet Ebba Busch något annat?


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa