Det har varit stort fokus på vad som händer i Centerpartiets topp de senaste månaderna. Det är i och för sig inte så märkligt med tanke på att man bytt partiledare. Strålkastarljuset har riktats mot den nye C-ledaren, Muharrem Demirok, som skärskådats och intervjuats.
Men personfokuset i Centerpartiet är inte nytt. Den senaste mandatperioden har partiet i mångt och mycket stått och fallit med sin tidigare partiledare Annie Lööf. Hon har varit föredömligt tydlig med vilka värderingar Centerpartiet står för. Desto tystare har det varit vilken sakpolitik partiet driver.
Muharrem Demirok har hittills också varit vag när han fått frågor om hur partiets politik ska utformas under hans ledning. Han har poängterat skolan som ett område där det behövs reformer, bland annat friskolors möjlighet att ta ut vinst och en förändrad skolpeng.
Men det kommer att behövas tydligare besked än så för att vända den negativa opinionstrend partiet befinner sig i.
I en färsk opinionsmätning från GP/Sifo får Centern 4,3 procent. Sedan valet har man enligt Sifo tappat 140 000 väljare.
När Centerpartiet presenterade sin eftervalanalys under måndagen var budskapet bistert. Valresultatet på 6,7 procent hamnade långt under partiets förväntningar och förhoppningar. Partiet tappade i riksdagsvalet i samtliga kommuner.
Analysen slår dock fast att resultatet kunde ha blivit ännu sämre. Men framför allt tack vare Annie Lööf och ett starkt kampanjarbete från centerpartister i hela landet lyckades man locka fler väljare.
Ett stort problem för partiet i valrörelsen var bristen på tydlig och rak sakpolitik. Annie Lööf och övriga centerpartister pratade om värderingar när väljarna oroade sig för hur de skulle kunna klara sin ekonomi och basala behov. När man väl debatterade gavs alltför komplicerade svar på viktiga frågor. Väljarna hängde helt enkelt inte med i svängarna.
Endast 4,6 procent av väljarna och 68 procent av partiets egna väljare tyckte att Centern hade bäst politik i deras viktigaste fråga. Kärnväljarna blir färre och de vita fläckarna i landet där Centern helt saknar representation har blivit fler.
För ett folkrörelseparti, som Centern i grund och botten är, borde detta ge upphov till skrämselhicka.
Det är lång tid kvar innan nästa val. Centerpartiet har tid på sig att hitta en politik som kan tilltala väljare i hela landet under parollen: ”stad och land, hand i hand.” Men arbetet måste börja omedelbart. Partiets maskiner mal långsamt samtidigt som tilltron till en ny partiledares förmåga att locka väljare på kort tid kan förvandlas till misstro. Det är en av lärdomarna av S-ledaren Mona Sahlins och L-ledaren Nyamko Sabunis relativt korta tid vid makten.
Muharrem Demirok har en brant uppförsbacke framför sig. Ska han ta sig till toppen behöver han se till att Centerpartiet utformar en tydlig sakpolitik som bottnar i partiets värderingar.