För andra gången på kort tid ställdes nyligen Eskilstunas kommunfullmäktige in. Båda gångerna har det motiverats med att ärendena var för få.
En gång är ingen gång. Två gånger är en ful vana. Eller?
Det hör inte till vanligheterna att ett fullmäktigemöte ställs in. När maj månads möte ställdes in var det första gången på tio år. När mötet ställs in på nytt i oktober har det bara gått fem månader.
Gör det så mycket då? Om kommunfullmäktiges ledamöter ändå inte har några ärenden att behandla är det väl lika bra att ställa in?
Förvisso, men frågan man måste ställa sig är varför inte fler ärenden har anmälts?
Till tidningen säger kommunfullmäktiges ordförande Ann-Sofie Wågström (S) att det bara visade sig vara fem ärenden, varav två motionssvar när de gick igenom listan inför mötet.
Hur är det ens möjligt i en stad som Eskilstuna?
Det saknas inte problem att diskutera. Eskilstuna har många och stora utmaningar, både sociala och ekonomiska, som kräver politiska beslut för att kunna lösas.
I november ska budgeten för 2024 klubbas.
I början av sommaren hade kommunen ett ofinansierat hål på 300 miljoner kronor. Ett annat sätt att uttrycka det är att 4 procent av kommunens nettokostnader saknade täckning (DS 1/6).
Det innebär att många förvaltningar måste spara, frågan är bara vilka och hur mycket. Finns det områden som ska vara fredade? Skolan eller omsorgen, till exempel?
Kommunfullmäktige utser i början av varje mandatperiod kommunstyrelsen som leder och samordnar allt arbete inom kommunen och ansvarar för kommunens ekonomi. Man kan med andra ord jämföra kommunstyrelsens med regeringen.
Kommunfullmäktige representerar folket i kommunen och fattar beslut om kommunens viktigaste frågor. Det går därmed att jämföra den med riksdagen.
Kommunfullmäktige i Eskilstuna har tio möten om året. Nu har två eller 20 procent av årets möten ställts in. Det känns kanske inte så farligt. Men byt ut ordet fullmäktige mot riksdagen så känns det plötsligen inte lika godtagbart.
Mötena i fullmäktige behövs. Demokratin mår bra av att frågor diskuterats, vänds och vrids på. Oppositionens ifrågasättande behövs för att de politiska förslagen ska vässas. Samtidigt leder ökad insyn till att olika sorters maktmissbruk och korruption minimeras.
Signalen från Eskilstuna kommun är tyvärr den motsatta. Fler beslut flyttas till kommunstyrelsen och kommunens tjänstemän. Ytan där olika åsikter kan mötas minskar. Det är bara att beklaga.