Ingen kandidat var ens i närheten att få fler än hälften av rösterna i söndagens val. Det blir därför en andra valomgång av det finska presidentvalet den 11 februari.
Valet står mellan två personer: Alexander Stubb (Samlingspartiet) som fick stöd av 27,2 procent av väljarna och Pekka Haavisto (obunden som stöds av De Gröna) med 25,8 procent av rösterna.
Den 11 februari slåss de om de återstående 47 procent av rösterna, i en valomgång som kan komma att avgöras av taktikröstande eller av de väljare som stannar hemma på valdagen.
Redan första omgången av valet tycks ha präglats av visst taktikröstande. En del väljare som i första hand föredrog Socialdemokraternas Jutta Urpilainen eller Vänsterförbundets Li Andersson verkar i stället ha röstat på Haavisto. Detta för att förhindra att sannfinländarnas Jussi Halla-aho fick tillräckligt stöd för att gå vidare till den andra omgången. Halla-aho som fick 19 procent av rösterna hamnade till slut på en tredjeplats i valet.
Valdeltagandet i första omgången var ovanligt högt, nästan 75 procent av de röstberättigade i Finland deltog. Det är det högsta valdeltagandet i presidentvalets första omgång sedan 2000 då 77 procent röstade.
Inför andra omgången förväntas röstdeltagandet minska. Experter spekulerar hur rösterna kommer att fördelas i februari. I teorin kan det tyckas enkelt. Två kandidater med gedigen erfarenhet av såväl inrikes- som utrikespolitik. En kandidat på höger sida av politikens mittlinje, Stubb, och en kandidat till vänster om linjen, Haavisto.
Men presidentvalet är en blandning av person- och partival. Väljarna följer inte alltid sina partisympatier.
Hur väljarna kommer att rösta, vad som talar för och emot de två kandidaterna spekulerar nu experterna om. Inte minst faktorer de inte själva kan förändra.
Bland annat om det kan ligga Alexander Stubb i fatet att han är finlandssvensk och tvåspråkig? Något som skulle kunna få väljare som röstade på Sannfinländarna att ligga på sofflocket.
Det som eventuellt kan tala emot Haavisto, bland vissa konservativa väljare, är att han är öppet homosexuell. Något som dessa väljare anser skulle kunna vara ett problem i samband med representation, enligt Åsa von Schoultz, professor i statsvetenskap vid Helsingfors universitet. (DN 29/1).
Samtidigt lär inte Haavisto främst locka väljare bland de konservativa.
Men allt detta är spekulationer. Val avgörs på valdagen av väljarna.
I en säkerhetspolitisk alltmer orolig tid blir presidentens uppdrag tyngre och synligare. Tillsammans med regeringen ansvarar presidenten för att leda utrikespolitiken med undantag för EU-frågorna. Presidenten är även överbefälhavare.
Finland och Sverige har redan ett omfattande samarbete på försvarsområdet. Ett samarbete som kan komma att förstärkas ytterligare när även Sverige blir medlem i Nato.
Det är en av många faktorer som även gör utgången i valet till en angelägen fråga för svenskarna och sörmlänningarna.