Ledare: Var kommer bakterierna i VA-nätet ifrån?

Koliforma bakterier har åter upptäckts i Eskilstunas vattenledningsnät. Halterna är låga och ligger långt under gränsen för Livsmedelsverkets föreskrivna kvalitetskrav. 

Till skillnad från förra gången, i oktober, då det också uppmättes koliforma bakterier i ledningarna behöver därför inte någon koka sitt vatten. 

Hur bakterierna kommit in i VA-nätet är än så länge okänt. 

Kloreringen av vattnet förstärks därför över jul och nyår. Halten av klor är dock fortfarande så låg att den inte kommer att påverka vattnets smak. 

Kloreringen ska snarast ses som en säkerhetsåtgärd under helgerna, då Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö (ESEM) har sämre bemanning än vanligt. En planerad nedtrappning av kloret i vattnet fortsätter när man åter har full bemanning. 

Att man tar till den här typen av säkerhetsåtgärder när orsaken till läckan är okänd är klokt. 

Men det ringar också in det egentliga problemet: Att ingen vet var bakterierna kommer ifrån. Inte ens när man åter har full bemanning är det därför säkert att man kan trappa ned kloreringen. 

Stora delar av det svenska VA-systemet är slitet, vilket både beror på ett eftersatt underhåll och att många ledningar är gamla. Kombinationen ökar risken för läckage och brott på ledningarna. Det är således inte bara i Eskilstuna som det kommer in bakterier och andra skadliga organismer i ledningarna. 

I sitt Hållbarhetsindex för 2021 konstaterar branschorganisationen Svenskt Vatten att det anses finnas ett avsevärt behov av ny- och reinvesteringar i VA-nätet i ett stort antal av de 177 kommuner som ingår in undersökningen. I många av kommunerna saknas dock framtagna finansieringsplaner. 

Hur kommunerna ska kunna finansiera en upprustning eller utbyte av VA-näten är inte en helt enkel fråga att svara på. Gällande lagstiftning begränsar kommunernas möjligheter. Många hoppas därför på statlig hjälp. 

Om elpriskrisen har lärt oss något är det vikten av att börja diskutera brister i livsviktig infrastruktur i god tid. Vi vill inte hamna i ett läge där det inte längre är självklart att vi får rent och friskt vatten när vi vrider på kranen. 

Därför bör vi redan nu kräva svar från våra kommunpolitiker. Finns det någon finansieringsplan för att rusta upp näten? Vad kommer det att kosta dem som betalar VA-taxorna?

Svenskt Vatten beräknar att VA-taxorna i Sveriges kommuner i snitt kommer att behöva fördubblas i dagens penningvärde till 2040. I vissa kommuner kommer dock avgiftshöjningen att gå betydligt snabbare. Hur kommer en sådan prishöjning att påverka invånarnas hushållsekonomi om elpriserna fortsätter att ligga på en hög nivå, om inflationen fortsätter att stiga och lågkonjunkturen biter sig fast?

Ansvariga politiker och tjänstemän behöver ta tag i dessa frågor. Inte minst om de förväntar sig stöd från staten för att betala delar av upprustningen. Då måste frågan om VA-näten hamna högre på den politiska dagordningen. Redan i dag.