Området Arenor och friluftsliv på kultur- och fritidsförvaltningen i Eskilstuna har hamnat i en ”ekonomiskt väldigt ansträngd situation”. De behöver spara pengar och trycker därför hårt på bromspedalen.
I ett brev som skickats ut till föreningar som bedriver sin verksamhet på kommunens anläggningar, skriver områdeschefen Mattias Albers, att man kommer att behöva agera tillsammans och hjälpas åt att ta ansvar för att klara ekonomin för budgetåret 2023. Arenor och friluftsliv kommer att agera snabbt "för att bromsa en ekonomi i obalans med ett underskott.”
För att få en ekonomi i balans har det införts ett inköpsstopp som både kommer att påverka kvaliteten och verksamheten som bedrivs på anläggningarna. Arenor och friluftsliv har dock bestämt att vissa delar av verksamheten ska prioriteras. Bland annat de delar som rör barn och unga. Man kommer även att prioritera åtgärder som behövs för att kunna genomföra matcher och tävlingar före träningsverksamhet.
Bland de kommunala anläggningarna som berörs finns exempelvis Tunavallen, Stiga sports arena och Munktellarenan.
I ekonomiskt tuffa tider behöver kommunen i likhet med många andra rätta munnen efter matsäcken och minska kostnaderna. Men det är lika viktigt att undersöka om man kan öka inkomsterna.
Men det verkar inte kommunen göra. Tvärtom har man valt att omförhandla avtalet med företaget Stiga om rätten att kalla en av landets största sport- och eventarenor för Stiga sports arena.
I stället för de avtalade 500 000 kronor om året ska Stiga, efter att avtalet förhandlats om, endast betala 200 000 kronor till kommunens evenemangsfond fram till att avtalet löper ut 2026.
Pengarna i evenemangsfonden används för att ordna arrangemang i staden – bland annat för barn och ungdomar.
Så vad är skälet till att Stiga ville pruta på summan?
Kommunens tjänstemän gav bilden att företaget hamnat i ekonomiskt trångmål, eller som det står i kommunstyrelsens beslutsunderlag: ”mot bakgrund av utmaningar i form av covid-19 samt krig och lågkonjunktur.”
Kort efter att kommunstyrelsen fattat beslutet att godkänna det nya avtalet meddelade Stiga att man har planer för en börsnotering inom de kommande åren. Det är normalt sett inte något ett företag på dekis gör. Tvärtom. En börsnotering förutsätter att det går riktigt bra för bolaget.
Till tidningen säger Stigas vd, Andreas Zandrén, att de hade behövt dra ned på sin internationella marknadsföring om avtalet inte hade gått att omförhandla.
Det må så vara, men frågan är varför Eskilstuna kommun ska ta hänsyn till det? En kommun får visserligen genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet, men man får inte gynna enskilda näringsidkare.
Stiga är långt från det enda företaget som drabbats av effekterna av pandemin, kriget i Ukraina och lågkonjunkturen. Frågan man måste ställa sig är om alla företag som har avtal med kommunen nu kan kräva att de omförhandlas så att de också får mer gynnsamma villkor?
Det lär inte vara möjligt. Men frågan kvarstår varför det var så viktigt för kommunen att gynna just Stiga?
Under onsdagen kallade kommunen till pressträff för att berätta om ett avtal de slutit med organisationen ”Idrott utan gränser”. Samarbetet syftar till att få fler barn och unga i utsatta bostadsområden att söka sig till idrotten och föreningslivet.
Syftet med avtalet är gott. Civilsamhället kan bidra till att ge barn och unga ett sammanhang och en bekräftelse som gör att de kan stå emot gänglivets lockelser.
Men samtidigt som kommunen ger med ena handen tar den bort med den andra. Även om barn och unga ska prioriteras innebär arenornas inköpsstopp att tävling prioriteras före träning.
Ska man få fler unga att söka sig till idrotten är det träningen som är det viktigaste. Det är under veckans träningstillfällen man hittar nya vänner, lär sig disciplin och uthållighet.
Till tidningen medger kommunstyrelsens andra vice ordförande, kommunalrådet Jari Puustinen (M), att kommunstyrelsens beslut att förhandla om avtalet med Stiga inte blev så bra: ”Det var inte så här vi ville att det skulle bli.”
Hur de ville att det skulle bli framgår inte. Inte heller varför man ville gynna Stiga framför kommunens egna invånare. För ett företag i Stigas storlek är dessutom 500 000 kronor snarast felräkningspengar i potten för marknadsföring.
Man får därför hoppas att även övriga ledamöter i kommunstyrelsen ångrar sitt beslut och att de sätter sig ned och fungerar på hur Eskilstuna bäst kan prioritera barn och ungas idrottande framöver.