Varför väljer skolnämnderna att porta facken nu?

Vad vinner Eskilstuna kommun på att stänga ute facken från skolnämndernas möten och skapa en konflikt i ett läge när skolorna står inför flera allvarliga utmaningar och förvaltningen av allt att döma är extremt pressad?

Fram tills nu har samtliga skolnämnder valt göra en generös tolkning av rätten för personalrepresentanterna att närvara på deras möten. Men nu har man alltså ändrat sig. Men varför man tvärvänt berättar varken förvaltningschefen Lina Axelsson Kihlblom, gymnasienämndens ordförande Muhammed Tahsin (M), förskolenämnedens ordförande Nina Tuncer (S) eller grundskolenämndens ordförande Mikael Edlund (S).

Fram tills nu har samtliga skolnämnder valt göra en generös tolkning av rätten för personalrepresentanterna att närvara på deras möten. Men nu har man alltså ändrat sig. Men varför man tvärvänt berättar varken förvaltningschefen Lina Axelsson Kihlblom, gymnasienämndens ordförande Muhammed Tahsin (M), förskolenämnedens ordförande Nina Tuncer (S) eller grundskolenämndens ordförande Mikael Edlund (S).

Foto: Malin Johansson, Joakim Serrander, nna Oscarsson

Ledare2024-09-05 05:02
Detta är en ledare. Strengnäs Tidning är en liberal tidning.

Det har stormat kring Eskilstunas skolpolitik under våren och vindarna ser inte ut att mojna – tvärtom. Nu tilltar de igen. 

De senaste veckorna har det gått att läsa om en tilltagande slutenhet i det politiska beslutsfattandet. Personalrepresentanter som under många år deltagit på de tre skolnämndernas möten har blivit portade med motivering att deras deltagande strider mot kommunallagen.

Facken ställer sig frågande till portningen. "Vi har aldrig blivit behandlade så här tidigare", säger Cecilia Rahbek Nöhr, ordförande för Sveriges lärare i Eskilstuna till tidningen. Förbundet hoppas nu få frågan prövad i förvaltningsrätten.

I en replik på en insändare i tidningen utvecklar barn- och utbildningsförvaltnings chef, Lina Axelsson Kihlblom kommunens argument: ”Enligt lagen ska fackliga representanter kunna närvara vid de slutna mötena när det finns ett ärende som berör dem. Inte generellt på övriga ärenden eller i informationsärenden. Det är lagen och inget som behöver beslutas, den ska bara följas, precis som andra lagar och regler.”

Men ”lagen” är inte riktigt så svartvit utformad som Axelsson Kihlblom hävdar. Åtminstone inte om ska tro en av Sveriges främsta experter på just kommunallagen, professorn i förvaltningsrätt, Olle Lundin. Han gör inte samma tvärsäkra tolkning av rättsläget som Eskilstuna kommun. 

Till tidningen säger Olle Lundin att det i stället är en tolkningsfråga. Det finns inte så mycket praxis att falla tillbaka på. Frågan hur lagen ska tolkas är därmed öppen, enligt Lundin. 

Lagen kan alltså både tolkas så att representanterna från facket får vara med eller inte. 

Det avgörande är alltså hur vid tolkning av lagen kommunen vill göra. 

Olle Lundin konstaterar även att det inte har varit "olagligt" att personalrepresentanter varit med på tidigare möten. 

Det sistnämnda verkar även Lina Axelsson Kihlblom hålla med om. När en reporter på P4 Sörmland frågar henne om besluten på mötena där facket närvarat fattats på felaktiga säger hon så här: ”Det skulle jag inte säga att de har.” 

Fram tills nu har samtliga skolnämnder valt göra en generös tolkning av rätten för personalrepresentanterna att närvara. Men nu har man alltså ändrat sig och gör i stället en smal tolkning. 

Frågan är bara varför. Vad vinner man på att stänga ute facken och skapa en konflikt i ett läge när skolorna i Eskilstuna står inför flera allvarliga utmaningar och förvaltningen av allt att döma är extremt pressad?

Det är frågan som varken verkar ha något bra eller uttömmande svar.

I en ledare i Efolket framgår det att gymnasienämndens ordförande Muhammed Tahsin (M) säger att det var förvaltningen som kommit med propån till honom att ändra praxis om mötesnärvaron. Förskolenämndens ordförande Nina Tuncer (S) är, enligt Efoket, inte säker var propån kom ifrån. Men hon säger att den ”kom uppifrån” och att man måste lita på kommunens expertis. 

Grundskolenämndens ordförande Mikael Edlund (S) är desto mer säker. I en insändarreplik radar han upp argumenten för att fackets närvaro är olaglig. Men inte heller Edlund förklarar varför man valt att utreda frågan. 

Så frågan kvarstår. Varför är det så viktigt att ägna så mycket kraft och energi åt just denna fråga nu?