Kommunstyrelsens ordförande i StrÀngnÀs Jacob Högfeldt (M) tycks inte ha berÀttat allt han vet om padelhallsköpet för oppositionen.
Ăppenhet och insyn i den demokratiska processen kan upplevas som besvĂ€rliga av politiker och tjĂ€nstemĂ€n. Debatten kan bli högljudd. Processer drar ut pĂ„ tiden. InvĂ€ndningar och protester skapar merarbete, som inte nödvĂ€ndigtvis leder till nĂ„got annat Ă€n irritation.
DÄ Àr det lÀtt att glömma bort att just insynen Àr en av det svenska statsskickets viktigaste grundbultar. Att vÄra myndigheter ska vara öppna och transparenta.
Insynen bidrar till att förvaltningens arbete fÄr ökad legitimitet, att medborgarnas tilltro till myndighetsutövningen upprÀtthÄlls och att olika former av korruption försvÄras.
I Sverige tycker vi att det hÀr Àr sÄ viktigt att rÀtten till insyn Àr grundlagsskyddad, genom offentlighetsprincipen, meddelarfriheten och meddelarskyddet.
Offentlighetsprincipen frÄn 1766 innebÀr att vem som helst fÄr lÀsa allmÀnna handlingar.
Men att man har rĂ€tt att ta del av handlingar hjĂ€lper inte om man inte vet att de finns. DĂ€rför finns Ă€ven en extra sĂ€kerhetsventil: En rĂ€tt för offentliganstĂ€llda att tipsa journalister â denna rĂ€tt rör i vissa fall Ă€ven sekretessbelagt material.
Det sĂ„ kallade meddelarskyddet innebĂ€r att offentliga arbetsgivare i dessa fall inte fĂ„r försöka ta reda pĂ„ vem eller vilka i personalen som kontaktat media. Om det Ă€ndĂ„ framgĂ„r vem det Ă€r sĂ„ fĂ„r arbetsgivaren inte âstraffaâ den eller de som berĂ€ttat vad de vet.
Att insynen och transparensen vÀrnas pÄ dessa sÀtt innebÀr dock inte att de Àr lika uppskattade i alla lÀger. Det finns gott om exempel pÄ hur man inom offentlig förvaltning, frÀmst av bekvÀmlighetsskÀl, börjar verka i en grÄzon dÀr man hittar olika sÀtt att runda offentlighetsprincipen. Det Àr oftast inte olagligt, men heller inte i samklang med principens syfte att bidra till ökad öppenhet och insyn.
I StrÀngnÀs kommun kan man hitta flera exempel pÄ detta: beslutsprocessen kring det nya badhuset i Larslunda och nu senast köpet av en padelhall i samma omrÄde.
Under mĂ„ndagskvĂ€llen klubbades köpet av padelhallen i Larslunda av kommunfullmĂ€ktige. Beslutsunderlaget för kommunens investering pĂ„ totalt 34 miljoner kronor bestĂ„r â precis som inför beslutet i kommunstyrelsen â huvudsakligen av ett tre sidor lĂ„ngt tjĂ€nsteutlĂ„tande dĂ€r det inte framgĂ„r vad hallen ska anvĂ€ndas till.
Till tidningen har kommunstyrelsens ordförande i StrÀngnÀs Jacob Högfeldt (M) sagt att kommunen i normala fall gör en utredning först, men att det inte varit möjligt i det hÀr fallet. Varför Àr desto svÄrare att förstÄ. Högfeldt ger inget tydligt svar.
Det skrala beslutsunderlaget fick flera oppositionspartier (C, Lok, SD och KD) att yrka pÄ en Äterremiss i kommunstyrelsen hÀromveckan. Men den politiska majoriteten (S+M) i StrÀngnÀs, som mellan raderna erkÀnt att de sitter pÄ mer information om affÀren Àn övriga partier, valde ÀndÄ att godkÀnna köpet.
Mellan kommunstyrelsens sammantrÀde och kommunfullmÀktiges dito verkar dock Ätminstone Lok ha fÄtt mer information. Vad partiet fÄtt reda pÄ Àr dock oklart, eftersom beslutsunderlaget i kommunstyrelsen och kommunfullmÀktige Àr sÄ gott som identiska.
Om samtliga oppositionspartier fÄtt tillgÄng till samma information eller inte Àr en frÄga som ÄterstÄr att besvara. I fullmÀktige yrkade dock C, L, MP och KD pÄ Äterremiss pÄ grund av det bristande beslutsunderlaget.
Det Àr inte sÄ hÀr det demokratiska beslutsfattandet ska fungera. Det minsta man kan begÀra Àr att samtliga oppositionspartier fÄr sÄ mycket information om de olika Àrendena att de kan fatta vÀlgrundade beslut.
I mÄndags beslutade en majoritet i kommunfullmÀktige att kommunen ska köpa padelhallen i Larslunda.
Det tÄl att skrivas igen. Ett tre sidor lÄngt tjÀnsteutlÄtande ligger till grund för ett investeringsbeslut pÄ 34 miljoner kronor.
NÀr majoriteten vÀljer att dölja delar av vad den vet och vill göra med padelhallen gÄr det inte att följa vÀgen till frÄn förslag till beslut. Det gÄr heller inte att avgöra om investeringen Àr bra eller dÄlig. Om skattebetalarnas pengar anvÀnds pÄ ett ansvarsfullt sÀtt.
För majoriteten i StrÀngnÀs kan det kanske tyckas enklare att toppstyra beslutsprocessen, mer rationellt att hÄlla tyst om sina planer.
Men majoriteten riskerar samtidigt nĂ„got annat. Att vĂ€ljarnas förtroende för och tillit till förvaltningen och politikerna minskar â vilket i sin tur leder till att besluten fĂ„r minskad legitimitet.
Demokratin mÄr bÀttre av öppenhet och insyn. Det har ett pris i form av man behöver motivera sina stÀllningstaganden, att man behöver bemöta ifrÄgasÀttanden. Inte sÀllan leder det till bÀttre underbyggda beslut och ökad samsyn. Det vinner vi alla pÄ.