Den som besöker butiker kan tro att engelska är huvudspråk i Sverige. Skyltar är i flera butiker på engelska i stället för svenska, och nedsatta priser kallas genomgående för "sale". På universitet och högskolor tar engelskan allt större plats som undervisning- och arbetsspråk. I boken På engelska förstår jag ungefär (Morfem) kritiseras anglifieringen av Ola Håkansson och Peter Svensson.
De lyfter fram att enligt en rapport 2022 från Språkrådet ökade andelen engelskspråkiga utbildningsprogram mellan 2007 och 2020 från 13 till 28 procent. Det gäller även grundnivån, där andelen ökade från 10 till 18 procent. 65 procent av den obligatoriska kurslitteraturen var på engelska, i 24 procent av kurserna saknades svensk kurslitteratur helt.
I grundskolan kan upp till hälften av undervisningen bedrivas på ett främmande språk, och för gymnasiet finns ingen reglering alls. Nyligen kom dock Socialdemokraterna med krav på att 75 procent av undervisningen i grundskolan ska bedrivas på svenska och att svenska också bör vara huvudspråk i gymnasiet, om än med en del undantag.
Utspelet verkar i första hand riktat mot den populära friskolan Internationella Engelska skolan, som har upp till hälften av undervisningen på engelska i grundskolan. S vill även försvåra rekryteringen av utländska lärare, något som är vanligt på Engelska skolan.
Det senare verkar överdrivet klåfingrigt, men det finns skäl att öka svenskandelen i grundskola och gymnasium. Jag har själv haft ett barn på Engelska skolan I Eskilstuna (tvåspråkigt, mamma är från USA) men kan ändå tycka att det var märkligt att i grundskolan bara läsa ämnen som matematik eller främmande språk på engelska.
Författarna till "På engelska förstår jag ungefär" kan stundtals driva sina argument väl långt och få det att låta som möjligheten att fungera fullt ut på ett annat språk än modersmålet är en chimär. Tvåspråkighet är ändå möjligt att uppnå och det finns elever och lärare som klarar sig utmärkt på engelska.
Men de har ändå viktiga poänger. Många svenskar överskattar sin kunskaper i engelska. De flesta som tar eftergymnasial examen kommer att arbeta på svenska, och då kan ett torftigare svenskt ordförråd i det aktuella ämnet bli en nackdel. Akademiker bör delta i svensk debatt och sprida sina kunskaper. Det blir svårare om de främst skriver för engelskspråkiga tidskrifter och allt fler examensarbeten är på engelska.
Det talas mycket om hur viktigt svenska är för integrationen, och krav på svenska kunskaper införs på område efter område. Men i samhället i stort fortsätter anglifieringen. I butiker, reklam och i själva språket med ständigt nya lånord (som "steppa upp"). Den nordiska språkförståelsen minskar om vi talar engelska med danskar och finnar. Danske förbundskaptenen för herrlandslaget i fotboll använder bara engelska, om än med en tydlig dansk brytning.
En del av utvecklingen kan vara svår att påverka. Men det går att försvara svenskan i grundskola, gymnasium och högre utbildning. Liksom att värna den nordiska språkförståelsen genom att så långt möjligt tala skandinaviska.