Det är dyrt att bo i nybyggd hyreslägenhet på grund av den höga hyran. För den som lever på a-kassa, sjukpenning eller etableringsersättning är det i regel inte aktuellt att flytta in i en sådan lägenhet, av ekonomiska skäl. Många mottagare av ekonomiskt bistånd får hyran betald av kommunen. Men i de fallen finns billigare och mer tillgängliga bostäder.
Mot den bakgrunden får fredagens beslut om inkomstkrav från Eskilstuna Kommunfastigheter (Kfast), att neka hyreskontrakt till personer som försörjer sig så, begränsad praktisk betydelse.
Desto mer anmärkningsvärt är att det kommunala bostadsbolaget agerar på det här sättet. Trots att hyresnivån i sig utestänger de allra flesta bidragstagare från dessa lägenheter, sätter man dit ytterligare en spärr för att garantera att inga resurssvaga personer kan bo där.
”En grundläggande tanke är att bolagets bostäder ska vara tillgängliga för alla – oavsett social, ekonomisk, etnisk eller annan bakgrund.” Så står det på de kommunala bostadsbolagens – Sveriges Allmännytta – hemsida. Dessa företags uppdrag och själva legitimitetsgrund är att erbjuda bostad till människor som har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden.
Det går dåligt ihop med Eskilstuna Kommunfastigheters policy. Enligt Carin Kuutmann (V), ledamot i Kfasts styrelse, handlar det om 650 nybyggda lägenheter. Det innebär att arbetslösa och många sjukskrivna utestängs från sammanlagt omkring 40 procent av det ”allmännyttiga” bostadsbolagets bestånd.
När Kfast för tre år sedan införde dessa inkomstkrav för bostäder i socialt utsatta bostadsområden motiverade den politiska ledningen det med målet att minska segregationen. Låt oss låtsas att det var uppriktigt menat, men vilket är syftet nu? Säkerställa att nybyggda hyresbostäder förblir ett reservat för de bemedlade? Det låter som att befästa segregation, inte motverka den.
Sedan är det, åter igen, öppenheten. Eller snarare brist på den. Tidningen fick inte veta något om ärendet före styrelsemötet, trots frågor till styrelsen. Och medan vänsterpartiets Carin Kuutmann berättar för tidningen om vad beslutet innebär och hur hon ser på det, väljer Kfast styrelseordförande Bertil Andersson (M) tystnaden. Han vill vänta på det justerade protokollet innan han uttalar sig. Andersson vill inte ens säga att denna punkt var uppe på styrelsemötet.
Han har uppenbarligen missförstått innebörden av sitt uppdrag. Kfast må vara ett bolag, men det är ytterst en politiskt styrd organisation som ansvarar inför medborgarna. Den här typen av beslut av principiell betydelse måste redovisas och motiveras offentligt av dem som fattar besluten, rimligtvis före och definitivt omedelbart efter att styrelseordförandens klubba har slagit i bordet.