Hur tänkte egentligen de ansvariga för förskolan i Eskilstuna kommun, när de insåg att antalet barn i förskoleåldern började minska drastiskt? Frågan måste ställas om och om igen tills den får ett tillfredsställande svar.
Det är varken svårt att se grundproblemet eller hålla med om lösningen. Minskar antalet barn, minskar även behovet av platser i förskolan. I en tid då kommunen har svårt att få ihop sin budget är det inte försvarbart att driva verksamheten vidare med allt fler tomma platser.
Ansvariga politiker och tjänstemän hade därför inget annat val än att fatta en rad smärtsamma beslut, som bland annat innebär att barn tvingas byta förskola och att personal behöver sägas upp.
Men det är desto svårare att förstå hur de ansvariga för förskolan resonerat, när de genomfört förändringarna.
För det är just hur förändringarna genomförs som förbryllar: Kommunen har fattat en rad beslut som framför allt drabbar de barnskötare som jobbat längst i kommunen.
Både 2023 och 2024 har kommunen varslat personal – varsel som tidsmässigt så gott som hakar i varandra.
2023 varslades barnskötarna med kortast anställningstid, enligt principen "sist in, först ut". Många erbjöds andra tjänster inom kommunen. I den andra varselvågen, som omfattade barnskötare med längre anställningstid, var antalet omplaceringstjänster som kommunen kunde erbjuda därför betydligt färre. Av de 105 tillsvidareanställda som varslats i år har fler än hälften, 65 barnskötare, fått besked om att de sägs upp.
Enbart detta borde få de ansvariga på kommunen att förklara hur de tänkte kring varslen? Hur det går ihop med deras vision om att vara en attraktiv arbetsgivare? Varför de inte månar mer om sina mest erfarna anställda?
Tyvärr är det här långt ifrån den enda frågan som behöver besvaras.
I den första varselvågen valde kommunen att använda sig av en enda så kallad turordningskrets, som omfattade samtliga berörda förskolor. "Sist in, först ut" gällde alltså för samtliga varslade. Under den andra varselvågen valdes till sist en annan modell: Att de 18 berörda förskolorna skulle delas in i sex kretsar. Det vill säga tre förskolor i varje.
Det ökar risken för att personal i kretsar där många jobbat länge blir uppsagda, medan kollegor i andra kretsar med kortare anställningstid får jobba kvar.
Så varför valde kommunen att ändra indelningskretsarna? För att runda las-regeln om ”sist in, först ut” eller av något annat skäl? Ingen vet, eftersom kommunen inte förklarar.
Bristen på transparens i beslutsfattandet skapar en utmärkt mylla för att misstron mot arbetsgivarens motiv ska gro.
Det enda som kan motverka detta är att de ansvariga på kommunen ger en rimlig förklaring. Det är så en klok och attraktiv arbetsgivare agerar.