Problemen med lärarutbildningen har varit kända länge. Betygen som krävs för att komma in är låga. Många studenter hoppar av utbildningen i förtid. Bland dem som fullföljer den upplever många att de inte blivit nog förberedda för verkligheten ute i skolorna. Därför är det välkommet att regeringen verkar inställd på att göra något åt situationen.

Tillsammans med Patrick Reslow, skolpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna har utbildningsminister Mats Persson (L) tillkännagivit att man tillsätter en utredning om hur lärarutbildningen kan reformeras.

Många av förslagen speglar hur det låtit i det folkpartistiska lägret under lång tid. Att lärarstudenter får lära sig pedagogiska teorier, men däremot inget om kognitionsvetenskap har lyfts av exempelvis Isak Skogstad, lärare, skoldebattör och sedermera utredare inom skolfrågor för Liberalerna. Nu är tanken alltså att det ska genomföras i praktiken.

 

Innehållsmässigt vill man även se ökat fokus på ämneskunskaper och ämnesdidaktik, samt praktisk metodik. Särskilt det senare bör välkomnas, med tanke på att många nyutexaminerade lärare anser att utbildningen inte förberett dem nog för situationen i klassrummen.

Förutom innehållet i utbildningen vill regeringen även utreda om antagningskraven skulle kunna höjas. Att många som antas har låga betyg kan vara en förklaring till att de hoppar av. För några år sedan uppmärksammades att fler ungdomar hade sökt till dokusåpan Paradise Hotell än till lärarutbildningen.

Det är tydligt att lärare inte står högt i kurs när unga väljer vad de vill bli, vilket är olyckligt. Att kraven är låga beror just på det låga söktrycket. Högre status för läraryrket skulle troligen översättas i högre krav. Det är dock lättare sagt än gjort att uppnå, och att lägga stora resurser på att utbilda unga som hoppar av i förtid och aldrig ställer sig i ett klassrum är ett slöseri som högre ställda krav skulle kunna rå bot på. Det framstår till exempel rimligt att en blivande svensklärare själv haft goda betyg i just svenska.

Utbildningens kvalitet spelar roll, för att en bra skola bygger på att det finns bra lärare. Det är själva grunden för utbildningsväsendet. Dessutom är det centralt för en av de reformer Liberalerna tidigare infört för att höja yrkets status: införandet av lärarlicens. För att licenserna ska inge förtroende, och vara den kvalitetsmarkör det är tänkt, måste utbildningen som ger möjlighet att få den hålla hög kvalitet. Så ser det inte ut idag – vad blir då en lärarlicens värd? Att regeringen tar tag i problemen är verkligen på tiden.

Mimmie Björnsdotter Grönkvist är fristående liberal skribent på Liberala Nyhetsbyrån