12-åringar ska leka – Inte sälja droger och mörda

Gästkrönika 2 november 2023 18:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det har inte undgått någon som tagit del av medierapporteringen under den senaste tiden, hur både gärningsmän och offer i de allvarliga gängkonflikterna blivit allt yngre. 14-åringar har hittats mördade och spåren leder till personer med kopplingar till de kriminella nätverken. 15-åringar används för att döda personer, som individer högre upp i näringskedjan vill ha bort.

Utvecklingen är djupt oroande och för de allra flesta även ofattbar. Det handlar om barn, som ska vara i skolan, leka med kompisar, klättra i träd, kolla på Lilla Aktuellt och spela tv-spel. Inte bära vapen, sälja droger och mörda.

Häromdagen publicerade Brottsförebyggande rådet (Brå) en studie som förhoppningsvis gör det enklare att förstå vilka mekanismer som ligger bakom rekryteringen av minderåriga till gäng, och därmed också förbättra arbetet med att rädda barn och unga undan ett öde som undantagslöst riskerar att förstöra deras framtid.

Studien belyser hur barn och unga dras in i gängen, vilka typer av brott som är de vanligaste att barn begår på uppdrag av äldre tungt belastade kriminella, hur barn och unga styrs och avancerar inom nätverken samt vilka möjligheter de har att lämna.

Bland annat framgår det att barn i åldern 12– 5 år ofta rekryteras av andra som ofta bara några år äldre, mellan 15–20 år.

“Vår studie visar att det framförallt är tonåringar som värvar yngre barn till de kriminella nätverken och utnyttjar dem som sin egen arbetskraft. De yngre barnen är särskilt efterfrågade när det gäller att hantera narkotika. På så vis kan de äldre tonåringarna tjäna mer pengar och göra karriär inom nätverken” säger Katharina Tollin, projektledare på Brå i ett pressmeddelande i samband med rapportsläppet.

Enligt Brå går rekryteringen snabbt och det är tydligt vilka barn det är som ligger i riskzonen för att dras med. 

Det handlar ofta om barn som redan har en utsatt tillvaro. Barn som ofta rör sig utomhus i de områden som kontrolleras av kriminella, eftersom de är trångbodda eller har det tufft hemma. Att ha vänner eller anhöriga, till exempel storasyskon, som redan är med i ett gäng ökar också mottagligheten för att värvas eller risken för utnyttjas av gängkriminella. När en ung människa väl tagit första steget är det i princip omöjligt att backa. Barnet förlorar sitt självbestämmande och kontrolleras av individer, som använder barnet för att gömma och transportera vapen och narkotika eller begå andra, ännu allvarligare, brott.

De insikter Brå förmedlar tydliggör vad det är som krävs för att bryta den utveckling som pågår. Det räcker inte med att skärpa lagar och straffa dem som utnyttjar barn i gängbrottslighet – även om det naturligtvis är en viktig del. 

Myndigheterna måste samverka för att nå fram till de barn som lever i riskmiljöer – innan det är för sent. Finns det till exempel yngre syskon till en tonåring, som döms för brott med koppling till nätverken, måste socialtjänsten aktivt arbeta för att nå familjen med stöd och hjälp. Samhället måste även använda de fönster som uppstår när äldre i ledande positioner inom nätverken hamnar bakom lås och bom, och inte kan utöva samma kontroll. Då finns det en chans att påverka de yngsta att lämna.

Insatser av det slaget är varken billiga eller enkla. Men alternativet är att ännu fler 14-åringar mördas eller blir mördade. Det har vi inte råd med.

Malin Lernfelt är fristående liberal skribent på Liberala Nyhetsbyrån


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa