Kjell-Olof Feldt (S) bör bli ihågkommen för att han lyfte tvivel som politisk metod.
Gästkrönika
Nyligen gick den tidigare finansministern Kjell-Olof Feldt (S) ur tiden. Han var en politiker med sällsynt förmåga att tänka i nya banor och lyckades snickra ihop demokratisk socialism med marknadsekonomi. Feldt är ihågkommen för liberalisering av den svenska ekonomin, men bör även hyllas för att han lyfte tvivel som politisk metod.
I en intervju 2005 tillfrågades den forne finansministern vilket råd han ville ge unga människor med politiska ambitioner. Kjell-Olof Feldt svarade klokt: ”Var inte för tvärsäker på att du och ditt parti alltid har rätt. Man ska alltid ha en skugga av tvivel med sig i politiken.”
Formuleringen borde broderas på bonader i varje partilokal i landet och ristas in över riksdagens entré. Att tvivla innebär att uppfattningar som varit bekväma börjar skava. Om tvivel inte motarbetas, utan välkomnas, kan det vidga perspektiv. Kognitiv flexibilitet underlättar förhandlingar och kompromisser, vilket är fundamentalt i en väl fungerande demokrati.
Men intellektuell ödmjukhet drunknar i vår tvärsäkra Tiktok-tid. Åsikter som triggar konflikter och starka känslor som aggression, rädsla och äckel premieras i kampen om mediekonsumenternas uppmärksamhet. Försök till att nyansera eller rent av ompröva åsikter ses som svaghet och försvinner i bruset.
På andra sidan Atlanten visar valframgången för USA:s 47:e president, Donald Trump, att det lönar sig att aldrig backa en millimeter och be om ursäkt. En av Trumps första advokater, Roy Cohn, gav honom tre råd att följa i affärslivet, vilket bland annat skildras i filmen The Apprentice. Receptet lyder:
- Attackera
- Förneka allt
- Utropa dig alltid till segrare, erkänn aldrig ett nederlag
Det växande föraktet för intellektuell ödmjukhet behöver möta en mjuk motståndsrörelse – som vi kan alla kan bidra till.
Filmregissören och komikern Tage Danielsson var en tvivlare av rang att inspireras av. Han ville aldrig kalla sig något som slutar på -ist, förutom humanist och cyklist, och hans devis löd ”Utan tvivel är man inte klok”.
I boken Tankar från roten, som gavs ut 1974, deklarerar Tage Danielsson: ”Jag tror på tvivlet. Tvivlet är all kunskaps grund och all förändrings motor.” Med andra ord, den som redan vet allt lyssnar inte på andra och går miste om kunskap.
Donald Trumps förebild och läromästare, advokaten Roy Cohn, gav honom rådet att aldrig tvivla och att aldrig erkänna ett nederlag.
Att tvivel underlättar lyssnande betonade även Björn Natthiko Lindeblad. Den tidigare buddhistmunken värnade vår förmåga att tvivla. Det avspeglas i titeln på hans självbiografiska bok: Jag kan ha fel (Bonnier fakta 2020): "Om du hela tiden lever i det du tycker dig veta så blir du otillgänglig, du går miste om så mycket".
Det finns enorma vinster med att inte fastna i tvärsäkerhet, både för individ och samhälle. På det personliga planet kan det innebära att relationer förbättras och därmed även måendet.
I det globala perspektivet handlar det om att stater, politiker och andra aktörer har förmåga att förhandla, kompromissa och undvika konflikter. Dogmatism har förödande konsekvenser för mänskligheten. Att fler odlar attityden att vi kan ha fel är politiskt viktigt i en komplex värld. Var därför nyfiken när frön av tvivel gror i dig eller hos andra.
Jenny Sonesson är fristående liberal skribent på Liberala Nyhetsbyrån