Sedan 15 år presenteras årligen TCO:s jämställdhetsindex, som visar hur stor andel av föräldrapenningens och den tillfälliga föräldrapenningens dagar som tas ut av kvinnor respektive män. De aktuella siffror som kom häromdagen visar att svenska föräldrar visserligen blir mer jämställda, men att det går långsamt. Takten har dessutom avtagit under det senaste året. I dag tas nästan 7 av 10 föräldradagar fortfarande ut av kvinnor.
I ett pressmeddelande säger Therese Svanström, ordförande i TCO: "Den ojämna fördelningen av föräldraledighet är en viktig förklaring till dagens inkomstskillnader mellan kvinnor och män. Kvinnors inkomst faller när barnen kommer och inkomstgapet består under lång tid, ibland livet ut."
Självklart är det så. Är man frånvarande från arbetsmarknaden under långa perioder och därefter arbetar deltid och tar ut många så kallade VAB-dagar kommer det i de allra flesta fall att påverka ens karriär, löneutveckling och pension negativt.
Än värre är dock hur detta ojämlika uttag av föräldradagar drabbar män och barn. För precis som när det kommer till karriären påverkas den relation människor skapar till sina barn av hur mycket tid och engagemang man lägger ned. Det är under de första tre åren i livet som barns mest kritiska anknytning sker. Mönster som ofta sätter sin prägel resten av livet. Den eller de människor som finns där och är allra närmast då är också de som barnet kommer att känna mest trygghet med och förtroende för när de växer upp.
Väljer man som förälder aktivt bort möjligheten att vara med sina barn på heltid under en period och då ta det huvudsakliga ansvaret får det (precis som när man är borta mycket från jobbet) konsekvenser.
Det är till exempel ingen slump att undersökningar visar att barn hellre tröstas av mamma än av pappa, att vårdnadstvister – där rätten går efter vem som har närmast anknytning och tagit mest ansvar – döms till mammors fördel eller att äldre män generellt är mer ensamma eftersom de tappar kontakt med barnen.
Ett ofta återkommande argument är att familjer har olika förutsättningar och att det därför behövs en flexibilitet i systemet. Så är det visserligen.
Men dagens skeva uttag speglar inte detta utan något helt annat. Kvinnor med eget företag tar ofta fortfarande ut sina föräldradagar samtidigt som män i samma situation hävdar att det är omöjligt. Upprepade rapporter visar också att det lönar sig för de allra flesta familjer att dela lika. Ända görs inte det och den enda rimliga förklaringen är att en del, framför allt pappor, helt enkelt prioriterar bort sina barn.
De stora förlorarna är barnen som behöver sina fäder, och papporna som går miste om tid med sina barn. Skulle fler ta sitt förnuft till fånga och dela tiden med och ansvaret för barnen jämnare skulle det självklart vara värdefullt för kvinnor ur ett jämställdhets- och arbetsmarknadsperspektiv.
Men allra mest skulle vi få en föräldraförsäkring som till för barnens bästa och där barns behov av båda sina föräldrar – varav ingen är utbytbar – är i fokus.
Malin Lernfeldt är fristående liberal skribent.