Både det övergripande budskapet och ordvalet är bekant. En analys av det orbanska språket finns i Zsuzsanna Szelényis bok Tainted Democracy från 2022. Szelenyi var i begynnelsen partikamrat till Orbán och tog 1990 plats i det första demokratiska parlamentet vid hans sida. Hon blev snart varse om hans auktoritära tendenser, lämnade politiken men gjorde en kort comeback 2014 som parlamentsledamot för ett oppositionsparti.
Hon beskriver i boken Orbán-regeringens agitation under flyktingkrisen 2015, med en massiv reklamkampanj till en kostnad av motsvarande 250 miljoner kronor ur statsbudgeten. Ett viktigt inslag var annonstavlor där invandrare anklagades för allt från att ta ungrarnas jobb till att inte respektera landets lagar och kultur. Ståndpunkter hos EU-majoriteten som man inte gillade stämplades kort och gott ”Bryssel”.
Detta ”Bryssel” kom att symbolisera både idéer och aktörer – en påstått homogen grupp byråkrater och liberala politiker som tvingar sin vilja på europeiska nationalstater. ”Bryssel” är då något annat än Europa och EU som hade – och har – en positiv klang i Ungern.
Orbán har sedan dess hållit sig till samma manus. Det är ständig konflikt och kamp mot olika aktörer som sägs hota Ungerns suveränitet. Och så är det svek. Ungern och Orbán personligen sviks och bedras ständigt av en ogin omvärld. Förutom Bryssel är det institutioner som IMF, Washington, på senare tid Ukraina och så den ständigt närvarande miljardären och filantropen George Soros som refererades till även i lördagens tal.
Soros är en tacksam måltavla på grund av sin kombination av rikedom och, i kraft av sin icke-politiska ställning, oförmåga att gå i effektivt svaromål. Inget tyder på att Orbán och hans parti bär på antisemitiska värderingar. Men de har helt klart inget emot att använda antisemitismen som en underliggande kraft som frigörs i attackerna mot George Soros.
I samband med kongressen meddelade Fidesz även en ny så kallad nationell konsultation. Det är en landsomfattande enkätundersökning till alla medborgare som Orbán-regeringen återkommande använt som ett påverkansverktyg. Frågorna är denna gång elva och handlar om saker som ”Bryssel” påstås tvinga på Ungern. Fyra av dem gäller Ukraina. Syftet är att lägga grund för nästa års val till EU-parlamentet och ungerska lokalval som hålls samma dag.
En av frågorna lyder: ”Bryssel vill sända mer vapen till Ukraina. […] Bryssel har från första början intagit en krigsvänlig hållning och efterlyst vapenleveranser. […] Vad tycker du?” Svarsalternativen: 1. ”Vad som behövs är vapenvila och fred, inte vapenleveranser.” 2. ”Fler vapen köpta för EU-pengar måste skickas till slagfältet.”
Så fortsätter det i fråga efter fråga om bland annat flyktingpolitik – ”Bryssel vill skapa migrantgetton” – och EU-kritik mot Ungerns HBTQI-fientliga lagstiftning – ”Bryssel vill avskaffa barnskyddslagen”. Ett klassiskt så kallat ”push poll” i kvadrat, bekostat med skattepengar.
Trots allt ungerskt tal om Bryssel har EU ännu inte hittat några effektiva motmedel mot denna framväxande diktatur som också fungerar som verktyg för Moskva. Det är hög tid att ta fram sådana.
Alex Voronov är fristående liberal skribent på Liberala nyhetsbyrån och tidigare politisk redaktör på tidningen