Det spelar ingen roll att du offentligt erkänt din kärlek och gift dig med en person du älskar. Om du inte använder rätt ord eller kan prata om ditt sexualliv på det sättet svenska myndigheter bedömer som trovärdigt kan du utvisas till ett land där du riskerar förföljelse och dödsstraff. Detta är vad som just nu händer Davita, en lesbisk kvinna från Uganda som nu riskerar utvisning efter beslut från Migrationsverket och Migrationsdomstolen.
Problemet är mycket större än ett enskilt fall. RFSL har under lång tid lyft hur migrationsprocessen för hbtq-personer bygger på stereotyper och fördomar. Om en individ inte passar mallen av hur till exempel en homosexuell man “ska” uppföra sig enligt vår svenska föreställningsvärld riskerar de att inte blir trodda och därefter utvisade till länder där deras kärlek är olaglig eller där de möter förföljelse.
Processen har fått kritik för att den inte tar hänsyn till kulturella skillnader. Är det verkligen rimligt att en person från en kultur där sex är tabu ska prata om sin sexualitet i detalj med en statlig myndigheter? Är det verkligen ett träffsäkert sätt att bedöma huruvida någon hyser riktig samkönad attraktion?
Det framstår som absurt att vårt migrationssystem är utformat så att ett äktenskap med en person av samma kön eller ett aktivt engagemang i hbtq-organistationer inte ses som “tillräckligt homo” för svenska myndigheter.
Det är inte möjligt att läsa tankar och det är därför omöjligt att veta till hundra procent vad någon faktiskt känner eller tänker.
Att utvisa individer som offentligt visat samkönad kärlek eller aktivt engagerat sig för hbtq-frågor till länder där bara blotta misstanken kan medföra livsfara är att spela ett högt spel med människoliv.
Kriterierna har utformats för att förhindra att människor “fuskar” och ljuger om sin sexualitet eller könsidentitet för att beviljas asyl. Men det är som sagt inte möjligt att läsa tankar.
Det är en stor utmaning att skapa ett system som inte bygger på godtyckliga frågeställningar. Människan är dock alltför komplex för att det ska vara möjligt att få en helt och hållet rättvisande bild av den identitet enligt ett standardformulär.
Hbtq-personer på flykt förtjänat en rättssäker process, där deras berättelse analyseras utifrån kontext och inte en särskild mall för hur de borde vara. Davita riskerar nu att utvisas. Hennes situation visar tydligt att processen måste förändras.
Elin Venholen är fristående centerpartistisk skribent på Liberala Nyhetsbyrån