Storbankernas vinster och aktieutdelningar 2023, enligt en prognos från Bloomberg.
Gästkrönika
Säg mig vad dina föräldrar gör och jag ska berätta vilken bank du har. Under lång tid var det nästan omöjligt att gissa fel på vilken av storbankerna en person gav förtroendet att hantera lönekonto, lån och sparpengar med utgångspunkt från sådan information.
Folk med arbetarbakgrund hade Swedbank och Sparbankerna, offentliganställda tjänstemän Nordea. Företagare och akademiker höll sig i regel till Handelsbanken eller SEB. Den senare samlade framförallt de mer välbärgade i storstäderna. Bank, klass och identitet var nära sammanlänkade. Eller är. För fortfarande finns spår av detta kvar, även om bankmarknaden i dag är mer differentierad och ett antal utmanare lyckats locka en del kunder.
Samtidigt är bankkunder lojala, den bank familjen haft, kanske i generationer, är den man i regel har kvar. Det bara är så. Att byta bank och hålla på och förhandla om lån och sparräntor, flytta pengar och byta kort upplevs också som krångligt.
Enda gången ett bankbyte eventuellt kan bli aktuellt är vid husköp, om skillnaderna i vilket lånelöfte som erbjuds är stora. Kunderna är inte heller vana vid, eller bekväma med att ställa krav på sina banker, i stället tuggar man i sig att avgifter höjs och att man inte får särskilt mycket för att låna ut sina pengar till banken.
Konsekvensen har blivit att de fyra storbankerna gör gigantiska vinster. Om hushållen är de stora förlorarna på Riksbankens aggressiva räntehöjning de senaste åren, är Swedbank, Nordea, Handelsbanken och SEB definitivt de stora vinnarna.
Under 2022 gjorde de tillsammans ett resultat på 135 miljarder kronor, 2023 var siffran ännu högre,180 miljarder. 2024 ser även det ut att bli ett bra år. Det visade bankernas senaste kvartalsrapporter när de presenterades nyligen.
Enligt beräkningar som Dagens Nyheter gjort har Riksbankens räntechock lett till att storbankerna tjänat 125 miljarder kronor extra i räntenetto sedan 2022 (DN 27/10). En stor del av dessa pengar har gått rakt ned i aktieägarnas fickor.
När Riksbanken nu börjat sänka styrräntan har bankerna visserligen följt efter. Men det så kallade räntenettot är och fortsätter att vara stort. Storbankerna var snabba med att höja utlåningsräntan, men långsamma med att ändra inlåningsräntorna. Mellan januari 2022 och januari 2024 steg den rörliga snitträntan på ett bolån i Sverige från 1,5 till 4,9 procent. Räntan på ett vanligt bankkonto ökade betydligt mindre – från 0,1 till 2 procent.
Socialdemokraterna föreslog i våras en tillfällig skatt på bankernas räntenetto för att stävja övervinster och motverka bristande konkurrens. Men finansminister Elisabeth Svantesson (M) tror inte på en sådan lösning, även om hon också är kritisk till utvecklingen. Svantesson uppmanar i stället bankkunderna att byta bank. Det gör hon helt rätt i.
Ta steget. Gör det nu. Flytta dina tillgångar till en annan bank.
Det enda som på allvar kan bryta maktbalansen på bankmarknaden är att fler svenskar tar klivet och klipper banden med storbankerna. Känslomässigt och konkret.
Vägra att acceptera dåliga villkor eller att bidra till gigantiska aktieutdelningar. Ta steget. Gör det nu. Familjetraditioner är viktiga men ska inte leda till att kunder blir skinnade. Bättre att välja en bank som signalerar att kunden är smart än en som visar att ens pappa jobbade på bruket eller hade egen firma.
Malin Lernfelt är fristående liberal skribent på Liberala Nyhetsbyrån