Tänk dig att Centerpartiet styrt Sverige i flera år med en extremt impopulär Muharrem Demirok som president. Att Moderaterna imploderat och ersatts av Sverigedemokraterna som enda oppositionsparti till höger, och att alternativet till vänster består av en allians mellan V, Kommunistpartiet, MP och spillrorna av S.
Ungefär så ser utgångsläget ut när Frankrike nu befinner sig mitt i parlamentsvalet.
Efter det förkrossande nederlaget för president Emmanuel Macrons parti "Tillsammans" i EU-valet för tre veckor sedan chockade han landet genom att upplösa parlamentet och utlysa nyval.
Såväl motståndare som presidentens närmaste medarbetare stod med gapande munnar.
Själv hoppades Macron nog att sätta Nationell samling och dess nye populäre ledare Jordan Bardella på ordentligt prov genom att utsätta honom för ett betydligt svårare parlamentsval där president Macron i stället kunde återfå en del av sin glans. Men den rekordkorta och rekordintensiva valrörelsen har inte blivit som Macron hoppades.
Han som på egen hand skapade en hel politisk rörelse inför presidentvalet 2017 är numera starkt ifrågasatt av sina egna partimedlemmar, och så impopulär i stora delar av befolkningen att hans kandidater inte vill synas med honom.
Samtidigt lyckades Frankrikes många vänsterpartier – som vanligtvis ständigt är i luven på varandra – enas om att gå till val tillsammans, och plötsligt fanns det ett reellt alternativ till såväl Nationell samling som Macron.
Efter första omgången i det franska parlamentsvalet, som hölls den 30 juni, står det klart att högerpopulisten Le Pens Nationell samling blev största parti med 33 procent av rösterna. Någorlunda tätt därefter kom vänsteralliansen Nya folkfronten med 28 procent av rösterna och på tredje plats kom president Emmanuel Macrons Tillsammans med 20 procent av rösterna.
Det innebär nära en fördubbling av andelen röster för Nationell samling jämfört med parlamentsvalet för två år sedan, och en framgång för vänstern som lyckats hålla ihop sin allians hela vägen.
För Macron vars politiska idé har varit att samla fransmännen och hålla extremerna borta från makten kan det inte beskrivas som annat än ett rejält nederlag.
Frågan är nu inte längre om Nationell samling kommer att bli största parti i det franska parlamentet, utan om de kommer att få egen majoritet eller inte. Det avgörs i parlamentsvalets andra omgång på söndag 7 juli.
För att bli invald i nationalförsamlingen måste varje kandidat få en majoritet av rösterna i sin valkrets. Ett mindre antal kandidater lyckades med det redan i första omgången.
I alla andra valkretsar går de två eller tre som fått flest röster vidare till en andra omgång. I teorin kan en kandidat alltså få 40 procent av rösterna i första omgången, men ändå inte ta sig till parlamentet eftersom övriga väljare enas om att rösta på en annan, gemensam kandidat som får 60 procent av rösterna i andra omgången.
Lyckas vänstern och Tillsammans enas om gemensamma kandidater i andra omgången som kan slå Nationell samlings kandidater kan fransmännen hoppas på ett svårstyrt parlament utan en tydlig majoritet fram till 2027 när president och parlament väljs på nytt.
Misslyckas vänstern och Tillsammans, kommer Nationell samling att bilda regering och styra landet, med Macron som fortsatt president. Det kommer inte att bli enklare.
Matilda Molander är chefredaktör för Liberal Debatt och tidigare politisk redaktör för VLT