När regeringen 17 april lämnar över sitt förslag till vårbudget till riksdagen, ska vi inte förvänta oss några extravaganser eller skattesänkningar. Det var Ulf Kristerssons budskap för några veckor sedan. Den redan lagda höstbudgeten är ”stram” och det är ”ingen glamour någonstans”.
Finansminister Elisabeth Svantesson har upprepade gånger uttryckt sig på ett liknande sätt. Kampen mot inflationen är prioriterad och därför kommer regeringen att hålla hårt i plånboken. Utöver elprisstöden ska inte hushållen förvänta sig några ytterligare lättnader.
Enligt Kristersson är det först efter att inflationen har ”besegrats” som det kan bli aktuellt med skattesänkningar. Nu ska vi vara strama – och glada över det.
Sverige är samtidigt på väg in i en lågkonjunktur och den ekonomiska nedgången kan mycket väl bli långvarig. Det normala i en sådan situation är att vidta åtgärder för att stimulera ekonomin, antingen genom att sänka skatter eller att höja bidra av olika slag. Kruxet nu är att många av de åtgärder som är krisdämpande också riskerar att elda på inflationsbrasan. Därför är det så viktigt för Kristersson och Santesson att poängtera vikten av stramhet.
Men regeringen gör det väl enkelt för sig – och väl svårt för hårt prövade hushåll och företag. Det finns nämligen gott om finanspolitiska stimulanser – av Kristersson benämnda ”glamour” – som både stimulerar ekonomin och dämpar inflationen. Det är högst anmärkningsvärt att det under pandemin gick att besluta om en rad tilläggsbudgetar, men att regeringen hittills har varit så ovillig att agera. Det saknas knappast exempel på åtgärder som skulle ge snabb effekt och som med fördel skulle kunna inkluderas i vårbudgeten.
En lågt hängande frukt är energiskatten. Punktskatten på el, energiskatten, uppgår för närvarande till 39,2 öre per kWh för flertalet av landets hushåll och företag. Ovanpå det tillkommer moms, innan man får det slutgiltiga priset. En sänkning av skatten skulle ge lägre elpriser, vilket både skulle minska inflationen och ge större marginaler åt dem som betalar den.
Samma sak skulle kunna sägas om sänkt matmoms och sänkta arbetsgivaravgifter. Det förra bidrar till lägre priser (inflationen) och stärker hushållen (ekonomiska krisen) även om del av sänkningen hamnar hos handlarna. Det senare ger större marginaler för företag (krisen), vilket i säg kan leda till lägre slutpriser (inflationen).
Så när regeringen nu står inför både inflation och lågkonjunktur, bör den nog kosta på sig lite ”glamour”. Även extravaganser kan vara bra, om de är av rätt slag.
Karl Rydå är ledarskribent på Upsala Nya Tidning, där texten tidigare varit publicerad