Marken under de stora ekarna är fullständigt uppbökad. Det ser ut som någon kört runt i hagen med en jordfräs och hela området ser stökigt och trasigt ut. Vildsvinen har hittat till ytterligare en av våra hagar, det är verkligen ingen vacker syn, men frågan är inte bara estetisk. När liknande saker händer ute på åkrar kan vildsvinens framfart även bli ekonomiskt förödande. Att djuren inte är några favoriter hos det svenska lantbruket är i det sammanhanget enkelt att förstå.
Vildsvin är inte den enda typen av vilt som kan orsaka stora ekonomiska skador för företag och privatpersoner. Även annat klövvilt som älg, hjort och rådjur har ökat kraftigt i Sverige de senaste decennierna, och är bra på att fara fram över unga skogsplantor och åkrar.
Ingen vet exakt hur stora skador som varje år orsakas av vilt i Sverige men en uppskattning är minst 18 miljarder. Denna siffra nämns i det pressmeddelande som LRF gick ut med 14/2 tillsammans med skogsbolag som Södra och Mellanskog. De lanserar där en kommission för att utreda viltskadorna i Sverige, ledd av Elisabeth Nilsson.
Det är ett lovvärt initiativ. Diskussionen om hur stor viltstam vi ska ha i Sverige innehåller en konflikt. Jägare vill ha större populationer av vilda djur för att kunna bedriva en aktiv och stimulerande jakt. Lantbrukare och skogsägare vill hålla nere viltstammarna för att undvika för mycket skador på sina marker. Diskussionen främjas av så mycket kunskap som möjligt. När man talar om viltskadorna som ett problem hjälper det om man vet hur stort problemet är och därmed hur man ska balansera de olika intressena.
Jakten är ett av Sveriges största och mest utbredda fritidsintressen, en aktivitet som skänker glädje och avkoppling till dem som utövar den men även har ett värde som inkomstkälla på landsbygden. Markägare kan på många håll sälja jakträtter. Flera gårdar och gods erbjuder jaktresor och olika typer av jaktupplevelser. Jaktens viltvårdande nyttor och betydelse för hela samhället måste också erkännas och tas på allvar i diskussionen.
Men priset för att kunna bedriva jakt kan inte bli hur högt som helst. En viktig orsak till att vissa viltstammar numera blivit stora är återförandet av vildsvin och hjort till Sverige genom att djur rymt från vilthägn. Att djur som kan göra så pass stor skada i lantbruket återintroducerades till landet för jaktturister, utan att någon annan del av samhället fick vara med och tycka till, är inte bra och ett faktum som definitivt kan kritiseras hårt i efterhand.
Det är möjligt att kombinera jakt, lantbruk och skogsbruk och deras olika intressen. Men man måste ha balans i proportionerna. Att jägare uppskattar ett visst vilt får inte väga tyngre än miljarder i skador på ett svenskt lantbruk som redan är hårt prövat av ökade kostnader. Vi har inte råd att fler bönder i Sverige som lägger ner sin verksamhet för att vildsvin bökar sönder ängar och hagar.
Hanna Marie Björklund är fristående skribent.