Så många utsatta människor som möjligt ska få hjälp. Vi får inte begränsa migrationsfrågan till enbart svenska problem eller möjligheter. Det finns många perspektiv av migrationen – somliga är plus somliga är minus. Man ska inte skuldbelägga grupper för samhällsproblem.
Ärkebiskopen Martin Modéus nyanserade resonemang om invandringen, i SVT-programmet 30 minuter, kom mycket lägligt. Inte för att det han sade är det minsta uppseendeväckande. Men för att nyanserna är sällsynta i dagens politiska debatt, som Modéus konstaterar har "kantrat över i en rätt smal korridor där det mest handlar om stängda gränser och hårda tag".
Från den tidigare korridoren, att det bara är att se invandringens möjligheter och inte eventuella problem, har vi hamnat i ett läge där invandring nästan uteslutande beskrivs som problem.
Socialdemokraterna signalerar tydligt att det framöver är en restriktiv migrationspolitik som gäller, och Tidöpartiernas senaste drag är att låta Konjunkturinstitutet räkna ut kostnaderna för invandring. Det kan man för all del göra, men det är inte så att kunskapen om invandringens ekonomiska effekter har saknats.
Jan Ekberg, som var professor i nationalekonomi, forskade i ämnet i decennier. Han kunde konstatera att invandringen fram till ungefär 1980 var en "plusaffär". Migranterna hade en gynnsam ålderssammansättning och kom in på arbetsmarknaden. I takt med att arbetsmarknadsintegrationen försämrades blev resultaten därefter.
Alltså: invandring i sig "kostar" inte, men arbetslöshet är givetvis kostsamt. Att arbetslösheten är stor inom vissa grupper, särskilt bland kvinnor från länder med hög analfabetism och hemmafrunorm, råder det ingen tvekan om.
Det här är förstås inga nyheter för landets ledande politiker.
Som Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson har sagt är det partiets förhoppning att uträkningen ska leda till "paradigmskiftet där vi frångår den massinvandringspolitik som har rått under lång tid" (SVT, 6/12). Man vill alltså låta Konjunkturinstitutet räkna för att SD hoppas på marknadsföring för den egna politiken. Det är något annat än att vilja få fram fakta för att på bästa sätt forma politik.
De borgerliga regeringspartierna verkar ha märkligt få invändningar.
I stället är det ärkebiskopen som påminner om det självklara: Det finns många perspektiv av migrationen – både plus och minus. Skuldbelägg inte grupper.
Sakine Madon är politisk chefredaktör på Upsala Nya Tidning (lib). Texten har tidigare publicerats där