Många i Moskva vet att slutet närmar sig

Gästkrönika 11 oktober 2022 20:05
Detta är en ledarkrönika. Strengnäs Tidning är en liberal tidning.

När Putinregimen förlorar på slagfältet tar den till terror. Måndagens massiva angrepp med långdistansmissiler mot ukrainska städer följde på en flera veckor lång rysk reträtt, som kröntes med lördagens framgångsrika ukrainska attack mot bron över Kertjsundet.

Den är banbrytande. Bron, egentligen en för bilar och en för tåg, byggdes efter Rysslands ockupation av Krim – av Putins vän Arkadij Rotenberg, till en kostnad för ryska skattebetalare motsvarande 40 miljarder kronor. Fram till den fullskaliga invasionen var bron enda förbindelsen mellan Krim och Ryssland.

Den är fortsatt kritisk eftersom ryska armén förlitar sig i huvudsak på järnväg i sin logistik. Mot bakgrund av Rysslands begränsade förmåga att flytta saker på andra sätt är järnvägen överlägsen i kombination av snabbhet och volym.

Det spår som går in i Ukraina i Donbas, över territorium som Ryssland kontrollerar där, passerar för nära frontlinjen när det fortsätter söderut från Donetsk. Därmed är bron över Kertjsundet den enda järnvägslinjen för de ryska styrkorna på Krim och hela ryska krigsinsatsen i söder.



Fram till nyligen har den ukrainska ledningen talat om bron som ett strategiskt viktigt mål men tonat ner möjligheterna att angripa den i närtid. Den ligger för långt bort och är alldeles för välskyddad, har det hetat.

Men så smällde det på lördagsmorgonen. En kraftig detonation sprängde bort en bit av bilbron, skadade de återstående två körfälten på samma avsnitt och satte eld på ett godståg på järnvägsbron. Efter några timmar återupptogs trafiken på båda broarna, med en flaskhals för bilar. Men det är oklart hur tunga transporter som kan köras på järnvägsbron.

Ukraina har inte tagit på sig sprängningen. Det är okänt hur den gått till, om något placerats på bron eller om något flög in i den. Ifall det är det senare innebär det att Ukraina förfogar över missiler med lång räckvidd som statsledningen inte berättar om.



Det ingår i den ukrainska strategin att skapa maximal osäkerhet i Ryssland. Det gäller då inte bara den ryska regimen, där viss kunskap kan finnas, utan även ryska allmänheten, vars stressnivå ska hållas hög.

Ukrainas ÖB Valerij Zaluzjnyj formulerade det i en artikel för en månad sedan: Ukrainska armén ska angripa mål på Krim inte bara för deras militärstrategiska betydelse utan även för att göra kriget till mer av en angelägenhet för den ryska befolkningen. Bombning av mål som syns från badstränder och skapar turistflykt från Krim, som i somras, är en del av den kalkylen.

Att spränga en bit av bron, ockupationens symbol och Putins prestigeprojekt, är därför jackpot.



Rysslands svar, måndagens terrorbombningar, var främst ett sätt för Putin att visa handlingskraft för de egna. Men resultat i övrigt: Terroreffekt och hittills 14 dödade. Ingen förändring vid fronten. Få eller inga renodlat militära mål träffade.

Begränsad skada på infrastruktur. Dränering av en sinande arsenal av långdistansmissiler varav cirka hälften sköts ner. Ökad beslutsamhet hos ukrainarna.

Många i Moskva lär förstå att slutet närmar sig.

Alex Voronov är fristående liberal skribent och tidigare politisk redaktör på tidningen.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa