2013 erbjöds Nyköpingsborna att bränna en fördom, som en del av manifestationen till minne av Kristallnattens offer.
Kristallnatten i Tyskland mellan den 9 och 10 november 1938 var en av de värsta pogromerna mot Europas judar i modern tid. ”Vi måste se upp med de små stegen, det är vad Kristallnatten lär oss”. Så skrev Nyköpings FN-förening på Facebook ifjol.
Minnet av Kristallnatten har återkommande uppmärksammats i Nyköping under 2000-talet med fackeltåg. Ungdom mot rasism var ofta arrangör, men andra som ungdomsfullmäktige och SSU har varit aktiva. I år hade en sådan manifestation behövts mer än på länge.
Mellanöstern står i brand. Ingen konflikt i vår värld bär på så starka laddningar och så gränslös polarisering som Israel-Palestina-frågan. Mördarsekten Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober i år följdes av staten Israels militära invasion av Gazaremsan. Stora demonstrationer i demokratiska stater har firat morden på civila israeler och öppnat för mer öppet judehat.
Det finns starka antidemokratiska krafter som vill få till ett likhetstecken mellan Israels ledning och alla judar. Det finns lika antidemokratiska krafter vill göra judehatet till något som alla muslimer bär med sig. Detta sätter minnet av Kristallnatten i särskilt starkt ljus.
Hat. Skuld. Upplopp. Avhumanisering. Avrättningar.
Hatbrotten mot judar i Europa och i Sverige har ökat kraftigt sedan terrordåden i oktober. Där judehatet får fäste undermineras demokratiska värden, ofta via de små stegens förändringar. Så förflyttas normallägen. Övergrepp förringas. Offer skuldbeläggs. Till dess att alla skyddsvallar rämnar. Då medmänniskor blir bestulna på allt, inklusive sina mänskliga rättigheter och sitt liv.
Judehatet är inte bara nazism. Antisemitismen i Sverige har fäste såväl inom främlingsfientlig höger som inom våldsförhärligande pro-palestinska miljöer, ofta till vänster i politiken. De hårda motsättningarna i Israel-Palestina-frågan har länge kommit att dölja judehat i anti-israeliska miljöer. Det går inte längre.
Ett exempel är när ett tiotal personer brände en israelisk flagga utanför en synagoga i Malmö och viftade med palestinska flaggor. Detta var riktat mot judar och judendom. Oavsett om de är höger eller vänster, Israelvänner eller inte. Det är antisemitism.
Även i mer legitima protesttåg mot Israels militära agerande i Gaza har judehatet bubblat med. I flera av de diktaturer som ser sig som Israels, USA:s och västs fiender, är antisemitism ett verktyg för att upprätthålla ett riktat folkligt hat, bort från det egna förtrycket. Dessa hatkampanjer sprids via individer i flyktinggrupper runtom i västvärlden, pådrivet via globala, sociala medier.
Att hävda de palestinska områdenas rätt till självbestämmande och statsbildning är lika rimligt som att stå upp för Israels rätt som stat. Det går att föra den debatten med respekt för trosfrihet, politisk-ideologisk mångfald och individualism, för medmänsklighet och allas lika rätt och värde. Se det som ett gemensamt fackeltåg. Varje steg räknas, även ditt.
Olof Jonmyren är politisk redaktör på centerpartistiska Södermanlands Nyheter. Texten har även publicerats där