Efter terrordĂ„det mot civila israeler den 7 oktober har Turkiets president ErdoÄan kallat Hamas för frihetskĂ€mpar. Sveriges utrikesminister Tobias Billström svarade pĂ„ det med att han inte tĂ€nker "recensera" ErdoÄans uttalande. För hur skulle det se ut?
VĂ„r moderatledda regering har sin strategi för Natomedlemskap klar: ErdoÄan mĂ„ste hĂ„llas pĂ„ gott humör, oavsett vad.
Hur eller ens om den svenska strategin fungerar verkar inte intressera. För varje nytt bisarrt krav Turkiet stÀller lÀgger utrikesminister Tobias Billström och statsminister Ulf Kristersson bara in ytterligare en vÀxel. Det hela hade kanske kunnat gÄ att skratta Ät, om det inte vore sÄ att mÀnniskor drabbas av anpassningen till en auktoritÀr regim.
Journalisten Joakim Medin sĂ€tter i boken KurdspĂ„ret (Verbal förlag) ljuset pĂ„ en rad mĂ€rkligheter. Sverige ska inte skicka mĂ€nniskor till tortyr, Ă€ndĂ„ utvisats pĂ„stĂ„dda sĂ€kerhetshot till Turkiet. Som 22-Ă„rige Resul Ăzdemir, direkt utsatt för "grov tortyr" efter utvisning, rapporterade Sveriges Radio (29/4 2020). Anklagelsen om att han skulle ha varit en högt uppsatt PKK-ledare vid 17 Ă„rs Ă„lder ter sig absurd.
Journalister som tittat pĂ„ fallen lyckas inte hitta belĂ€gg för pĂ„stĂ„dda terrorkopplingar. För som Medin konstaterar har Turkiet en lagstiftning som gör att ânĂ€stan vem som helst kan bli â och blir â anklagad för att ha gjort sig skyldig till terrorbrottâ.
En annan utvisad man, 32-Ă„rige Brusk som jobbade som barnskötare i Sverige och som saknar fĂ€stmön Lena och deras djur, berĂ€ttar för Medin att âUtrikesminister Tobias Billström sa till turkisk media att Sverige har lĂ€mnat ut tre terrorister till Turkiet. En av dem Ă€r jagâ. Samtidigt kan Medin ta en fika med Brusk efter utvisningen â i Turkiet. Inte ens Turkiet ser nĂ€mligen honom â av Sverige klassad som sĂ€kerhetshot! â som terrorist.
Medin intervjuar Ă€ven svenska medborgare som pekats ut, som en kvinna i Enköping. Hon jobbade pĂ„ KriminalvĂ„rden men sökte jobb pĂ„ Polisen, fick ett ovĂ€ntat nej och kallades in pĂ„ âsĂ€kerhetssamtalâ hos sin arbetsgivare. Hon hade stĂ€mplats som sĂ€kerhetshot för att hon pĂ„ Facebook skrivit inlĂ€gg mot Islamiska staten, och uttryckt sympati för de kurdiska styrkorna som kĂ€mpade mot jihadisterna. Hennes morbror var soldat i de vĂ€stallierade peshmergastyrkorna och mördades av IS. Hennes familj Ă€r varken frĂ„n Turkiet eller har koppling till PKK.
Kvinnan vĂ€nde sig till Justitieombudsmannen och fick rĂ€tt mot arbetsgivaren. Hon beskriver sig som âĂŒbersvenskâ och med liberala Ă„sikter.
Det Àr ocksÄ min bild, efter att ha följt henne pÄ Facebook i flera Är.
De skĂ€rpta terrorlagarna som Sverige har infört för att komma Ă„t islamistisk terrorism riktas nu paradoxalt nog mot kurder som sympatiserar med PYD och YPG som stred mot IS. Medin visar hur dokument hos Migrationsverket, och förhörsutdrag frĂ„n SĂ€posamtal, tyder pĂ„ det. Varför? Ska svenska myndigheter dela ErdoÄans definition av terrorism?
I "KurdspĂ„ret" berĂ€ttar Medin ocksĂ„ om sitt besök hos den kurdstyrda militĂ€rbasen K-1 i norra Irak, dĂ€r han för nĂ„gra Ă„r sedan mötte soldater frĂ„n bland annat Sverige och USA. PĂ„ basen fick han veta att de Ă€ven hade âhundra PKK-soldater hĂ€râ. Sedan lagen om utlandspioneri infördes vid Ă„rsskiftet kan Medin dĂ€rmed dömas dĂ„ Sveriges relation till andra stater (lĂ€s: Turkiet) kan ta skada av avslöjandet. Men som han sjĂ€lv konstaterar Ă€r journalistikens uppgift att granska.
Nog för att utrikespolitiken inte Ă€r en arena för principfasthet. Men vad blir kvar nĂ€r vi skickar oskyldiga till tortyr och tiger nĂ€r ErdoÄan kallar Hamas-terrorister för hjĂ€ltar?
Sakine Madon Àr politisk chefredaktör pÄ Upsala Nya Tidning (lib). Texten har tidigare publicerats dÀr